Regeringens förslag om att sänka straffåldern till 13 år för grova brott möter skarp kritik från ungdomsvården, som menar att samhället sviker sina värderingar. Samtidigt visar nya siffror på färre incidenter på SiS-hemmen, en utveckling som tillskrivs skärpta regler för mobiltelefoner.
Förslaget att låsa in barn från 13 års ålder för brott som mord och grova vapenbrott har väckt starka reaktioner. Fatma Kizil, enhetschef på Bärby SiS-hem, ifrågasätter om det är rätt väg för Sverige. Hon betonar att fängslande av barn går emot landets grundläggande värderingar. Kritiken kommer samtidigt som Statens institutionsstyrelse länge utsatts för hård granskning för rymningar och säkerhetsbrister.
Färre avvikelser efter mobilförbud
Nya siffror pekar dock på ett tydligt trendbrott sedan 2022, med drastiskt färre avvikelser på institutionerna. En nyckel förklaring är de skärpta reglerna kring mobiltelefonanvändning. Att begränsa kontakten med omvärlden har gett mer lugn på avdelningarna, men beskrivs som svårt för de placerade ungdomarna. En ung man på Bärby uppger att det jobbigaste är att vara utan sin telefon.
Forskare varnar för kortsiktig lösning
Medan regeringen satsar på hårdare tag menar forskare att politiken missar en avgörande punkt. Peter Andersson, lektor i socialt arbete, påpekar att längre straff inte hjälper om ungdomarna släpps ut till samma problemfyllda miljöer som förut. De föreslagna lagändringarna är planerade att träda i kraft den 3 juli 2026.
