Regeringen vill sänka straffåldern till 13 år för grova brott, vilket väcker kritik från personal på ungdomsvårdsskolor. Samtidigt visar nya siffror på färre avvikelser sedan 2022.
Regeringen vill sätta ner straffåldern till 13 år för grova brott som mord och vapenbrott. Förslaget väcker stark kritik från personal på Sis-hemmen där unga våldsverkare vårdas. Enhetschefen på Bärby Sis-hem utanför Uppsala, Fatma Kizil, ifrågasätter om det är rätt att börja fängsla barn. Hon menar att det vore att gå emot de värderingar som Sverige bygger på. Statens institutionsstyrelse har under flera år kritiserats för rymningar och bristande säkerhet. Nya siffror visar dock på ett tydligt trendbrott sedan 2022 med drastiskt färre avvikelser. En stor del av förklaringen är skärpta regler kring mobiltelefoner. Att strypa kontakten med omvärlden har gett mer lugn på avdelningarna, men det är också jobbigt för de placerade. En ung kille som sitter på Bärby säger att det jobbigaste är att inte ha mobilen. Samtidigt som regeringen satsar på hårdare tag och sänkt straffålder, menar forskare att politiken missar den viktigaste pusselbiten. Enligt Peter Andersson, lektor i social arbete vid Stockholms universitet, spelar det ingen roll hur länge barn låses in om de kommer ut till samma miljö som förut. De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.
