Vårdbiträdena i Älvsbyn varnar för en katastrofal sommar på grund av akut personalbrist. De känner sig otrygga och övergivna, medan kommunens ledning hävdar att situationen är under kontroll.
Lena Öberg, vårdbiträde på ett särskilt boende, beskriver en känsla av instabilitet och oro. Hon är djupt bekymrad över bristen på vikarier om någon personal blir sjuk, en situation som hon menar hotar både arbetstagarnas och de äldres säkerhet. Denna upplevelse delas av många kollegor som ser personalbristen bli allvarligare för varje år.
Kommunen målar en annan bild
Jenny Sundén, HR-chef i Älvsbyns kommun, förnekar att krisen är så omfattande. Hon framhåller istället en förbättrad buffert och bättre tillgång på vikarier jämfört med föregående år. Sundén försäkrar att de hittar personal för att bemanna verksamheten och att ingen ska behöva känna oro.
Ett institutionellt svek
Den totala avsaknaden av förtroende mellan golvet och ledningen avslöjar ett djupt rotat institutionellt misslyckande. Vårdbiträdena känner inte alls igen sig i den lugnande bild kommunen försöker måla upp. Konflikten lämnar de äldsta och mest sköra invånarna som de omedelbara offren i en verksamhet som inte lyckas säkra grundläggande trygghet.
