Efter att en kvinna överklagat ett beslut om ekonomiskt bistånd vidtog Lindesbergs kommuns socialnämnd egna utredningsåtgärder. En handläggare använde sin privata Swish-app för att kontrollera ett telefonnummer. Riksdagens ombudsmän (JO) kritiserar nu nämnden för allvarliga brister i hanteringen, inklusive olämpliga kontakter och saknade rättsliga förutsättningar.
JO:s utredning visar att socialnämnden, efter kvinnans överklagan, kontrollerade om ett telefonnummer var kopplat till Swish. Handläggaren använde sin privata mobil för denna kontroll, en metod JO ser som särskilt allvarlig. Därefter kontaktade nämnden kvinnan för att diskutera de uppgifter som framkommit och frågade om hon fortfarande ville driva sin överklagan. JO bedömer att denna kontakt var olämplig och osaklig, med en uppenbar risk att kvinnan kunde uppfatta det som ett försök att få henne att återkalla överklagandet.
Ombudsmännen konstaterar att nämnden inte skulle ha vidtagit några utredningsåtgärder överhuvudtaget i samband med överklagandet. Enligt JO behövdes inga sådana åtgärder för att uppfylla kraven i förvaltningslagen. Utredningen tyder dessutom på att syftet med åtgärderna inte främst var att kunna ändra det ifrågasatta beslutet till den enskildes fördel, utan snarare att hitta ytterligare stöd för det beslut som redan fattats.
Privat Swish-användning saknar rättslig grund
JO framhåller att det helt saknades rättsliga förutsättningar för att kontrollera telefonnumret via Swish. Användandet av en handläggares privata konto för att inhämta information i tjänsten betonas som oacceptabelt. “Det bör inte komma i fråga att handläggare och andra tjänstepersoner använder privata konton eller liknande för att få fram information i tjänsten,” slår JO fast. Denna metod strider mot grundläggande principer för korrekt förvaltningsskick.
Systematiskt misslyckande i hanteringen
Kritiken riktas mot hela nämndens hantering av ärendet. JO konstaterar att processen brustit på flera avgörande punkter: från den ogiltiga utredningsåtgärden och den olämpliga kontakten med den enskilde, till det övergripande syftet med insatserna. Fallet belyser en problematik där en myndighet, istället för att neutralt pröva ett överklagat beslut, verkar ha arbetat för att bekräfta sitt ursprungliga beslut. Socialnämnden i Lindesberg får därmed en skarp kritik för att ha misslyckats med att upprätthålla den opartiskhet och rättssäkerhet som krävs i förvaltningen.
