En ny obligatorisk hälsokontroll för vissa tredjelandsmedborgare, som en del av EU:s migrations- och asylpakt, ska genomföras av vårdpersonal. Kontrollen ska följas av att regionerna skickar vidare uppgifter till Polismyndigheten. Flera läkarorganisationer reagerar skarpt och varnar för etiska övertramp, där Barnläkarföreningen går längst och menar att vårdpersonal som följer reglerna bryter mot den medicinska yrkesetiken.
I dag erbjuds asylsökande och vissa andra utlänningar en frivillig hälsoundersökning via regionerna. Denna innehåller samtal om fysisk och psykisk hälsa, frågor om vaccination och smittrisker, samt vid behov kroppsundersökning och provtagning. Nu införs ett separat, obligatoriskt screeningförfarande. Denna nya hälsokontroll ska genomföras av läkare eller sjuksköterskor för att fastställa eventuella vårdbehov eller behov av isolering av folkhälsoskäl. Därefter kan den frivilliga undersökningen fortfarande erbjudas.
Kärnan i kritiken ligger i två punkter: kontrollens obligatoriska natur och sekretessbrottet. Efter kontrollen ska regionen på eget initiativ lämna över uppgifter till Polismyndigheten. Socialstyrelsen, som lagt fram förslaget, skriver att det är regionerna som har bäst förutsättningar att avgöra exakt vilka uppgifter som ska lämnas. Detta utrymme för tolkning väcker frågor.
Läkarkåren splittrad – etik i fokus
Läkarförbundet har inga större invändningar men efterlyser förtydliganden kring kontrollens innehåll och välkomnar att den inte ska innebära tvång. Svenska läkaresällskapet (SLS) är mer tveksamt och ställer sig frågande till vem kontrollen är obligatorisk för och vilka uppgifter som ska lämnas. De undrar om det är helt frivilligt för regionen att lämna något överhuvudtaget, eller om det finns en obligatorisk minimilista.
Den skarpaste kritiken kommer från Barnläkarföreningen. I sitt remisssvar skriver de att syftet med den nya kontrollen är otydligt och att risken för förväxling med den frivilliga hälsoundersökningen är stor. ”Att genomföra en medicinsk undersökning vars syfte inte är klart formulerat är inte förenligt med ett medicinskt professionellt och etiskt arbetssätt”, konstaterar de. Föreningen lyfter även frågan om konsekvenserna för den som vägrar medverka och om detta i praktiken kan innebära ett tvång, vilket strider mot medicinsk yrkesetik.
Sekretessbrottet riskerar förtroende och hälsa
Barnläkarföreningen pekar specifikt på konflikten med yrkesetiken när sekretessen upphävs och resultat rapporteras till polisen. De varnar för att detta kan leda till att asylsökande undanhåller viktig information om både asylskäl och hälsotillstånd, av rädsla för att uppgifterna ska användas mot dem. Dessutom, menar föreningen, saknar polisen den medicinska kompetens som krävs för att tolka och hantera sådan information korrekt. ”Sammantaget innebär de etiska komplikationerna att medicinsk personal inte kan medverka i dem med den föreslagna utformningen utan att bryta mot medicinska yrkesetiska riktlinjer, liksom mänskliga rättigheter”, skriver de.
Infektionsläkarföreningen ställer sig positiv till en obligatorisk kontroll för att lättare identifiera vårdbehov och smittrisker. Men även de delar farhågor kring polisens involvering. De påpekar att sjukdomar som HIV och tuberkulos är starkt stigmatiserande och att sannolikheten att dessa upptäcks minskar avsevärt om polisen hanterar informationen.
Hygienläkarföreningen riktar i stället fokus mot den praktiska genomföranden och varnar för att samla många människor på en liten yta, där smittrisk misstänks, i sig kan skapa en stor smittrisk. De efterlyser tydliga råd om patientflöden och utformning av lokaler. Socialstyrelsen har presenterat två alternativ för kontrollens innehåll: antingen samma som i den frivilliga undersökningen eller ett mer begränsat som främst bygger på ett samtal. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari 2027.
