Efter nästan ett år i tvångsvård får Elsa äntligen berätta sin historia. Hon upplevde att socialtjänsten inte lyssnade på hennes önskan att komma hem, trots att hon upprepade gånger bad om det.
Flickan, som vi kallar Elsa, satt i tvångsomhändertagande under nästan ett helt år. Under hela den tiden sa hon till socialtjänsten att hon ville hem. Nu, flera månader efter att vården upphört, berättar hon om känslan av att inte bli hörd. “De har typ… De har inte lyssnat på mig. De har inte lyssnat på någon. De har mest lyssnat själva och typ sjukvården kanske fast de har inte heller lyssnat så mycket ju”, säger hon.
Elsa bor nu varannan vecka hos varje förälder. Hon beskriver att det bästa med att vara hemma är att få träffa släkt, vänner och familj igen. Hon har under sommaren fått åka till nöjespark, badat och rest till Portugal med kompisar – en frihet hon saknade under omhändertagandet.
En röst som inte hördes
När hon tillfrågas om varför det är viktigt att berätta sin historia svarar hon rakt: “För att det inte ska hända flera. Och för att de som redan är liksom borta ska få komma hem. Alltså de som är äldre.” Hon har ett tydligt budskap till systemet: “Att barn blir omhändertagna som inte ska vara det? Ehm lyssna… börja lyssna på oss.”
Fallet har blivit ett av Sveriges mest uppmärksammade LVU-ärenden efter publicering av en dokumentärserie. Elsa har själv följt rapporteringen på sociala medier och i radio. Hon beskriver en blandad känsla av att vara mitt i centrum. “Kändes det konstigt också eller? Ja, lite faktiskt. Favoritsvårt att liksom… att liksom de har pratat om mig jättelänge”, säger hon, men tillägger: “Men jag känner ju fortfarande att jag liksom bara är den vanliga liksom, alltså jag bara är en vanlig nioåring typ.”
Tillbaka till vardagen
I våras fick Elsa börja på sin gamla skola igen. Inför sommarlovet sjöng hon för alla en låt som har stor betydelse för henne – samma låt som hon och mamman lyssnade på under de nästan sju månader då de inte fick prata med varandra. Hon drömmer om att bli känd för sin sång, inte för sitt LVU-ärende.
Efter intervjun fick Elsa möta artisten Thomas Stenström, som sjöng låten som blev en symbol för hennes separation från mamman. På konserten riktade han sig direkt till henne från scenen. För Elsa är det här en del av att återta en normal vardag, bort från det system som en gång tog ifrån henne friheten.
