Den svenske polisen Christian Zedig misshandlades till döds i Köpenhamn i somras. En 31-årig man dömdes nyligen till ett års fängelse för misshandel. Fadern Johan Zedig kallar domen för ett hån och sitter, som han uttrycker det, i ett livstids fängelse.
Christian Zedig, polis i Eksjö och far till två barn, befann sig i Köpenhamn den 30 juni för att se en fotbollsmatch i VM. I samband med ett bråk på platsen försökte han ingripa. Enligt åtalet kastade en då 31-årig dansk man två ölburkar mot en grupp och slog sedan Christian Zedig med ett kraftigt knytnävsslag mot huvudet eller nacken. Slaget orsakade en bristning på en pulsåder. Tre dagar senare avled Zedig på sjukhuset.
Den 7 oktober dömdes mannen till ett års fängelse för misshandel, men inte för vållande till annans död. Domen har mött stark kritik i både Sverige och Danmark. Christians pappa, Johan Zedig, reagerade med chock och otrolighet. Han betonar att han vill ha en fällande dom för dråp, med motiveringen att ett liv är ett liv. Han upplever domen som ett hån mot familjen.
Juridisk bedömning väcker reaktioner
Att mannen dömdes för misshandel och inte för mord eller dråp har en juridisk förklaring i dansk rätt. Att ett våldsdåd leder till döden innebär inte automatiskt att det bedöms som ett dråp. Uppsåt och omständigheter kring våldet spelar stor roll. Domen har nu lagts fast, efter besked om att den inte kommer att överklagas.
Den dömde mannen har en tidigare brottshistorik som inkluderar allvarliga våldsbrott, bland annat försök till mord och våldtäkt. Danmarks justitieminister Nicolai Wammen har med anledning av fallet meddelat att det kommer att ske lagförändringar. Målet är att tidigare grova våldsbrott ska få betydelse vid bedömning av nya våldshandlingar som kan bli dödliga, vilket ska möjliggöra avsevärt strängare straff.
Ett möte med statsministern
Johan Zedig har begärt och fått ett möte med Danmarks statsminister Mette Frederiksen, planerat till den 5 november. Han hoppas att hon ska förstå hur allvarligt problemet är och att han sökte kontakt för att han famlade i mörkret efter sonens död. Han beskriver sin son som en person med ett stort hjärta och stor förmåga att se alla människor, en man med civilkurage som var lätt att tycka om och saknas djupt.
