Socialdemokraterna och Centerpartiet har stoppat ett förslag om att flytta elever från Marieby skola och Fagervallsskolan. I en intervju med Sveriges Radio förklarar Pelle Simonsson (C) att man har lyssnat på kritiken och att förslaget inte innebar ”tillräckligt bra besparingar eller tillräckligt bra för de barn som drabbas”. Samma resonemang har inte fått genomslag i Brunflo södra, trots det omfattande engagemanget från föräldrar, lärare och invånare.
I kommunens medborgardialog från 2022 framgår att eleverna vill ha kvar sina skolor. Däremot saknas en analys av vad en nedläggning skulle innebära för barnens trygghet, gemenskap och vardag. När politikerna nu hänvisar till konsekvenserna för barnen som ett avgörande skäl för att stoppa elevflyttarna är det rimligt att fråga varför den aspekten inte vägdes in i beslutet om Brunflo södra.
Besparingar vägdes olika
I det stoppade förslaget ansågs besparingarna inte vara tillräckligt stora för att motivera konsekvenserna för barnen. Hur har samma avvägning gjorts i Brunflo södra, och hur stora måste besparingarna vara för att väga upp konsekvenserna för barnen? Kommunens förstudie visar att det finns billigare alternativ än den lösning politikerna valde. Att renovera befintliga skolor i stället för att bygga nytt kan dessutom vara mer hållbart ur miljösynpunkt.
Redan innan förstudien genomfördes hade kommunfullmäktige beslutat att en skola skulle finnas kvar i Fåker, vilket begränsade vilka alternativ som kunde prövas. Möjligheten att utveckla Ångsta skola avfärdades också utifrån geografiska antaganden om att elever från Fåker skulle hänvisas till Orrviken.
Resmönstren talar sitt tydliga språk
Samtidigt går elever i årskurs 4–6 från Fåker nu på Kastalskolan i Brunflo. Lösningen beskrivs också ha stöd bland elever och vårdnadshavare från Fåker. Det visar att skolan längs E 45:an – den naturliga pendlingsvägen mot Östersund, som passerar Ångsta – är ett mer realistiskt alternativ. Många föräldrar i Ångstaområdet har dessutom framfört att skolgång i Tandsbyn skulle innebära omvägar och att de därför kommer att välja andra skolor.
Om skolplaneringen inte tar hänsyn till familjernas faktiska resmönster och skolval riskerar både elevprognoser och ekonomiska kalkyler att bli missvisande. Enligt kommunens uppgifter fanns det höstterminen 2026 1 193 tomma elevplatser i grundskolorna. Elevantalet väntas dessutom minska med cirka 200 till 2030 och med ytterligare cirka 200 till 2035.
Alternativen måste prövas på lika villkor
Det handlar inte om att ställa Ångsta mot Fåker eller Tandsbyn. Vi ifrågasätter inte heller behovet av ändamålsenliga skollokaler. Däremot ifrågasätter vi om samtliga alternativ har prövats på likvärdiga grunder och om den valda lösningen verkligen är den mest ekonomiskt och långsiktigt hållbara. Vi uppmanar därför politikerna att ompröva skolstrukturen i Brunflo södra.
Demokrati kan inte handla om vem som har lättast att nå politikerna. Om barnens bästa, ekonomi och medborgarnas synpunkter är tillräckliga skäl för att tänka om i Marieby och på Fagervallsskolan – varför skulle inte samma principer gälla för Ångsta skola?
