Ett omdiskuterat farthinder på Larsbodavägen i Farsta, mittemot Hästhagsskolan, var platsen för en allvarlig bussolycka i maj 2025. Flera passagerare kastades upp i taket och en kvinna bröt ryggen. Chauffören dömdes för vållande till kroppsskada, men skyddsombudet på Nobina menar att hindrets utformning också bidrog till olyckan.
– Jag är inte förvånad att det här hände. Vi menar att hindret är för brant. Åt ena hållet sluttar vägen neråt innan. Om man då kör lite för fort blir det ett jäkla gupp. Det räcker med att du tappar fokus en gång, säger Nisse Sjöblom, skyddsombud för fackförbundet Kommunal på bussbolaget Nobina och själv erfaren busschaufför sedan 1980-talet. Han föreslår vägkuddar som ett bättre alternativ, där bussar kan passera med hjulen vid sidan av hindret.
Efter olyckan kontrollerade Nobina farthindret men uppger att de inte hittade några fel. – Vi känner till att det finns åsikter om det här farthindret men det är utrett och följer de riktlinjer som finns, säger David Erixon, kommunikationschef på Nobina. I den aktuella olyckan fanns inga säkerhetsbälten i bussen, vilket inte är ett krav i stadstrafik. Chaufförens advokat meddelade först att domen skulle överklagas, men har nu ändrat sig.
För många hindrar bussarnas framkomlighet
Både arbetsgivare och fack är överens om att det byggs för många farthinder i Stockholm. – De ploppar upp som svampar. Det finns en krock mellan politikernas vilja att få ner hastigheterna och framkomligheten för bussar, säger Nisse Sjöblom. Han menar att hindren gör körningen ojämn, ökar bränsleförbrukningen och gör resan obekväm för både passagerare och förare.
Enligt Region Stockholms riktlinjer bör det inte finnas mer än ett farthinder per kilometer på bussträckor. I verkligheten avviker det kraftigt. Som exempel nämner David Erixon busslinje 181 mellan Farsta och Skarpnäck: på nio kilometer finns 23 farthinder. – Lägg ihop farthinder med vägarbeten och tillfälliga omläggningar blir det väldigt mycket som påverkar framkomlighet, punktlighet och säkerhet för busstrafiken, säger han.
Staden: Säkerhet för barn är viktigt
Stockholms stad har sedan 2016 genomfört omfattande hastighetssänkningar och anpassat gatumiljön. Det har inneburit nya farthinder på 330 platser på tio år. Trafik- och stadslivsborgarrådet Lars Strömgren (MP) försvarar politikens fokus på skolvägar. – Trafiksäkerheten måste alltid vara en viktig utgångspunkt, inte minst där många barn och oskyddade trafikanter rör sig, säger han.
Samtidigt säger han att staden har en dialog med Region Stockholm om hur farthindren kan utformas så att de både ökar säkerheten och fungerar för busstrafiken. I projektet Säkra skolvägar i Farstaområdet byggs just nu åtta nya farthinder. David Erixon på Nobina efterlyser ett helikopterperspektiv: – Bygg farthinder där det verkligen behövs.
