Ett politiskt förslag om nedläggning av en skola och fyra förskolor i Kristianstad har utlöst en storm av kritik och oro bland föräldrar och elever. Bakgrunden är en beräknad överkapacitet på tusentals platser.
Förslaget, som ska beslutas i barn- och utbildningsnämnden den 27 oktober, innebär att låg-, mellan- och högstadier flyttas om på flera skolor. Anledningen är en kraftigt minskande barn- och elevkår. Höstterminen 2027 beräknas det finnas en överkapacitet på cirka 3 000 platser i grundskolan och cirka 700 platser i förskolan i kommunen.
Listan över åtgärder presenterades i oktober och har mötts av starka reaktioner. – Några åtgärder behöver man göra – men kanske inte välja att göra det för ekonomisk vinning framför kvalitet och trygghet för barnen, säger Sabina Thore i Tollarp. Hennes sons förskola är en av de som kan läggas ned.
Barn och föräldrar drabbas hårt
Konsekvenserna för familjerna blir konkreta. 11-åriga Adriana Asllani går på den nedläggningshotade Centralskolan. – Några blev ledsna, säger hon. I Tollarp riskerar 1,5-årige Ewald Born att behöva börja på sin tredje förskola på kort tid, om Västra Vrams förskola läggs ner. – Varför tog man in barn så sent som i augusti? Förvaltningen måste ju ha vetat om detta, säger hans mamma Fanny Born.
Oron går djupare än de enskilda fallen. Inom grundskolan skulle de föreslagna åtgärderna innebära en minskad elevkapacitet på nästan 500 platser, men den beräknade överkapaciteten är mycket större. Det har väckt farhågor om att detta bara är början på en större omorganisation.
Politisk kritik mot processen
Mikael Persson (V), gruppledare i Kristianstad, anser att de styrande politikerna har hastat fram med förslaget. – Det fanns en överenskommelse om att vi skulle titta över hur man skulle organisera skolorna – men istället för att låta den utredningen ta sin tid så har man stressat fram ett förslag, säger han.
Monika Åängasköld (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, har i ett pressmeddelande svarat på kritiken. Hon har inte kunnat ställa upp på intervju men har tidigare i kommunfullmäktige förnekat att det saknats överenskommelse. – Jag har inte hört någonting på mötena att vi inte är överens. Det här förslaget är ett resultat av det jag har fått till mig från det parlamentariska arbetet, sade hon.
Angående de konkreta åtgärderna uttrycker hon förståelse för de känslor som förändringarna väcker. – Jag har stor förståelse för att förändringar väcker känslor hos både barn, vårdnadshavare och medarbetare. Samtidigt har vi ett ansvar att fatta beslut som är långsiktigt hållbara och som säkrar hög kvalitet i undervisningen även i framtiden, säger Åängasköld i pressmeddelandet.
