170 barn har fått sina pass spärrade sedan en lagändring i juni 2024, en åtgärd som syftar till att skydda dem från att tvingas utomlands. Trots detta framkommer stora brister i tillämpningen, där barns berättelser om rädsla är avgörande för att myndigheter ska agera.
Lagen om utreseförbud skärptes för att förhindra att barn och ungdomar förs bort mot sin vilja, ofta för äktenskap, könsstympning eller så kallade uppfostringsresor. Systemet bygger dock i hög grad på att barnen själva vågar tala om sin utsatthet och rädsla. Forskare pekar på att detta skapar ett stort mörkertal, eftersom många barn som lever under hedersförtryck inte har möjlighet eller mod att vädja om hjälp.
Systemet lämnar barn i sticket
En flicka som blev lurad till en påstådd semester och sedan tvingades stanna kvar i Syrien berättar om hur lätt det är att manipuleras inom en förtryckande familjekultur. Hon önskar att ett utreseförbud hade kunnat stoppa resan. Hennes fall illustrerar de svagheter som finns. Besluten om passspärr kommer nästan uteslutande efter att barn själva har vågat berätta, vilket lämnar de mest isolerade och rädda utan skydd.
Ojämlik tillämpning mellan kommuner
Forskning visar på stora skillnader i hur kommunerna tillämpar lagen. Ojämlikheten tros bero på varierande resurser och kunskap om de nya reglerna. Denna ojämnhet innebär att ett barns skydd i hög grad beror på vilken kommun det bor i, ett institutionellt missförhållande som riskerar att svika de mest utsatta. Experter menar att fler barn borde få utreseförbud, men systemets design förhindrar ett proaktivt skydd.
