Ett regelbrott som borde leda till en anmälan. Så summerade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke det interna mejl som skickades ut till ledningsgruppen på Långanäs. Den ansvarige chefen har dock en annan bild och hänvisar till ett gemensamt ledningsbeslut.
Ledningsgruppen på Långanäs fick den 19 februari ett mejl där det står att en mängd lex-Sarah-anmälningar från ungdomshemmet snart skulle bli offentliga handlingar. I samma mejl fanns en instruktion om hur ledningsgruppen skulle agera om media ringde och frågade om anmälningarna.
”Media kan komma att kontakta någon av er och ni SKA DÅ hänvisa till (telefonnummer) som är pressekreterare på kommunikationsavdelningen”, stod det i mejlet.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke bedömer att formuleringen strider mot de anställdas meddelarfrihet. Han tycker även att det borde rendera i en reprimand mot den aktuella chefen.
– Den skrivningen strider mot hela regelverket, säger han.
Den som skickade ut mejlet är enhetschefen Ludwig Vinterdag. Han har jobbat på Långanäs sedan mars 2023 och har sedan årsskiftet även ett chefsansvar för vissa i ledningsgruppen.
Enligt Vinterdag var det ett gemensamt beslut bland cheferna på Långanäs att hänvisa alla journalister till myndighetens kommunikationsavdelning.
– På vårt morgonmöte hade mediefrågan kommit upp. Det som sades på mötet var att, i den här frågan, så var det väldigt få som hade inblick i alla lex-Sarah-anmälningar. Det var ju en samlad stor grej och det är väldigt få av cheferna som hade helhetsbilden i det. Och då efterfrågades det om vi inte kunde få hjälp av kommunikationsavdelningen. Jag tog då på mig att ta fram numret och skicka ut det via mejl, säger enhetschefen.
Mejlet ska inte tolkas som ett sätt att förhindra någon chefskollega från att prata med media, enligt Ludwig Vinterdag. Även om han kan förstå att den tolkningen görs av någon som ser mejlet ur sitt sammanhang.
– Det som mejlet handlade om var att ’kom ihåg att det är detta numret ni kan ge ut’. Det var den informationen som skulle gå ut. Men ja, jag ser ju mejlet och det utklipp ni har publicerat. Jag förstår att det kan se ut som att det kommer uppifrån ’ni ska göra så och så’. Men det hade föregåtts av en diskussion mellan alla chefer ute på Långanäs.
Om beslutet redan var taget, varför skrev du ’SKA DÅ’ med versaler?
– Det var så här, det kom upp på mötet att många chefer kände sig osäkra runt det här. Och de ville ha tydlighet hur de skulle kunna hantera det. Så det var inte ’ni ska inte prata om det’ som var min poäng. Utan att de inte behöver prata om de inte vill, och då hade de chansen att koppla det till kommunikationsavdelningen.
– Eftersom den förfrågan hade kommit från de övriga cheferna så blev det formulerat så. Och jag håller med om, nu när jag ser det i efterhand, att det är olyckligt formulerat.
Men numret till er egen presstjänst borde väl enhetscheferna kunna ta fram själva?
– Absolut, det kan man göra. Men nu hade vi mötet och de efterfrågade numret och då lovade jag att skicka ut det. Och då gör jag det i så fall. Det är väl inget konstigt. Så är det väl med mängder med saker, att folk kan ta reda på saker själva men ibland skickar man ändå ut det som information.
– Jag ville förtydliga det som hade sagts på mötet. Jag ville vara formell och skriva så inget skulle missas. Då blir det skrivet så. Jag hade så klart kunnat skriva ’här är numret till presstjänsten’ och så hade allt varit klart. Men jag jobbar i en myndighet och på en position ut mot andra chefer. Då blir det per automatik lite mer formellt.
Varför står det inget om det aktuella mötet i mejlet, om inget skulle missas?
– Det hade kunnat stå med. Det hade kunnat stå en hel mängd saker. Men det är inte alltid så när jag skickar mejl att jag skriver ’så som vi sa där eller där’.
När du med chefsansvar skriver ’ni SKA DÅ’, kan inte det uppfattas som en order?
– Med tanke på samtalen vi hade innan så ser jag inte att det skulle kunna tolkas som en order. De hade varit med i samtalet och de andra visste att mejlet skulle komma.
Diskussionen ni ska ha haft nämns alltså inte i mejlet, men väldigt tydligt hur man ska hantera media?
– Ja, så är det. Jag kan inte svara på varför jag inte valde att ta med diskussionen i mejlet. Det är omöjligt för mig att i efterhand svara på det.
Hur kommenterar du yttrandefrihetsexperten Nils Funckes bedömning att mejlet gått över gränsen och inskränkt chefernas meddelarfrihet?
– Jag tänker att det är hans bedömning av att bara ha sett det mejlet. Men det är inga konstigheter om någon vill titta mer på och ta reda på all fakta för att sedan göra en helhetsbedömning. Det är inga konstigheter som jag ser det.
– Alla vet att de har full möjlighet att prata med media eller ringa visselblåsartjänsten. De känner till sina rättigheter, så den biten är jag inte bekymrad över.
