Ett helt våningsplans personal har bytts ut på ett gruppboende i Köping, ett beslut som anhöriga beskriver som ett brutalt familjebrott mot de boende med intellektuell funktionsnedsättning. De varnar för allvarliga konsekvenser.
Katarina Sarins syster Ulrika har bott på Nibblesbackevägen i över tjugo år. I september försvann hela den personalstyrka som utgjort hennes vardag och trygghet. Anhöriga anklagar ledningen för att ha brutit mot sina informationsskyldigheter och för att ha tagit ett beslut som totalt ignorerar de boendes behov av stabilitet och kontinuitet.
“Det här är deras familj även om de jobbar där,” säger Katarina Sarin. “Så försvinner hela familjen och sen ska man bara få en ny familj helt plötsligt.” Hon menar att ingen överlämning skett mellan gamla och nya medarbetare, vilket lämnar de boende i ett vakuum. Som god man har hon inte informerats om omplaceringarna, vilket hon uppfattar som ett direkt svek mot hennes uppdrag att värna om systerns välbefinnande.
Aggressioner och oro inför operation
Oron är påtaglig. Katarina beskriver hur systern kan reagera med aggressioner vid stora förändringar, aggressioner som ofta riktas mot henne själv. “Att hon kanske biter sig i handen och så vidare,” säger hon. Denna oro förvärras av att systern nu står inför en planerad höftoperation. “Så att jag är livrädd att det ska hända något på det,” uttrycker Katarina.
Fallet belyser en systematisk brister i omsorgen för personer med funktionsnedsättning, där beslut som påverkar livets mest grundläggande trygghet fattas utan dialog med de närmaste anhöriga. Kritiken riktas mot ledningen för att ha prioriterat personalhantering framför boendets behov av en stabil och känd vardag.
