En dement, nyopererad och nästan blind 88-åring skickades hem från Falu lasarett trots att sjukhuset bedömde att han behövde korttidsboende. Hans dotter, Janette Haglund, anser att Ludvika kommun sviker sina mest sköra äldre genom att inte tillhandahålla nödvändiga insatser.
I mitten av juli skrevs Janette Haglunds 88-årige pappa ut från Falu lasarett. Han hade fått en pacemaker inopererad och under vistelsen upptäcktes att han drabbats av en ny stroke som nästan totalt berövat honom synen. Sjukhusets bedömning var klar: mannen hade ett för stort omvårdnadsbehov för att kunna återvända hem. Han behövde tillsyn dygnet runt och ett korttidsboende ansågs vara den lämpliga lösningen för att ge kommunens biståndshandläggare tid att utreda behoven. Janette Haglund, som själv arbetar som boendesamordnare på socialtjänsten i Lidingö, blev chockad när hon fick veta att Ludvika kommun inte längre har något korttidsboende – verksamheten lades ner 2016.
Hem med tio besök dygnett – anhörig fick axla ansvaret
Via ett videosamtal på Facetime fattade kommunens biståndshandläggare beslut: mannen skulle skickas hem med full hemtjänst, tio gånger per dygn, och en larmanordning. Hemmet skulle anpassas, bland annat genom att trösklar togs bort för rullatorn. I verkligheten skickades han hem via en mellanlandning på Ludvika lasarett utan att några anpassningar hunnits göra. ”Det enda som hände var att de skickade hem en portabel toalett som han skulle ha i sovrummet. Kommunen menade att han kunde tvättas i sängen. Det är inte värdigt”, säger Janette Haglund.
Mellan hemtjänstens besök förväntades den 84-åriga modern, som själv inte är frisk, ta hand om sin make. ”Mamma blev utom sig av stress, oro och fick sömnsvårigheter. Jag fick panik och tänkte att hon skulle klappa igenom och dö av det här”, berättar dottern. Hon poängterar att familjen är mycket nöjd med hemtjänstpersonalen, men frågar sig hur det går till för de äldre som inte har några anhöriga att luta sig mot.
Kommunen vägrade skriftligt beslut – mannen nu permanent på särskilt boende
Till slut såg även hemtjänstpersonalen att situationen var ohållbar. Mannen har nu fått en permanent plats på särskilt boende på Granliden. Janette Haglund menar att han borde ha besparats den kaotiska tiden hemma mellan sjukhuset och det permanenta boendet. ”Han är nu ännu mer förvirrad och undrar när han får komma hem igen”, säger hon.
Hon försökte få kommunens beslut om avslag på korttidsboende prövat i förvaltningsrätten, men har nekats ett skriftligt avslagsbeslut. ”Behoven ska styra insatserna. Ludvika kommun står inte över lagen. Om de inte har egna korttidsplatser kan de köpas av andra kommuner. Nu kör de i stället slut på anhöriga. Vad har kommunen för människosyn?”
