En autistisk tonåring från Nynäshamn har under ett halvår tvingats leva i en placeringskarusell mellan familjehem och psykiatrisk vård. Hennes föräldrar, som förbjudits att träffa henne, slår nu larm om att kommunens misstankar om övergrepp bygger på en felaktig tolkning av flickans autism. De beskriver sig som helt maktlösa.
Hösten 2018 hämtades tonåringen, som vi kallar Julia, av polis och fördes till ett förhör. Därefter placerades hon omedelbart på ett familjehem. Redan nästa morgon hamnade hon på barn- och ungdomspsykiatrins akutmottagning. Anledningen var att socialtjänsten i Nynäshamns kommun misstänkte att hon utsatts för övergrepp i hemmet, något som lett till flera polisanmälningar. Föräldrarna beskriver en dotter i chock, som vägrade äta och dricka på grund av den extrema stressen.
Omhändertagandet vände familjens liv upp och ned. Föräldrarna berättar att Julia mådde ovanligt bra under sommaren innan, var glad på semestern och såg fram emot skolstarten. I mars 2019 har det gått mer än ett halvår sedan hon senast var i skolan. Istället har hon under hösten placerats på fem olika familjehem, varje placering avslutad med en inläggning på barnpsykiatrisk akut. Totalt har hon tillbringat tre månader på vårdavdelning.
Autismsymptom misstolkas som tecken på övergrepp
Föräldrarna hävdar att socialtjänstens misstankar grundas på en felaktig analys. Julias beteende, som snabba humörsvängningar mellan ilska och andra känslor, tolkas av socialtjänsten som tecken på att hon blivit utsatt för övergrepp. Föräldrarna menar att detta istället är en direkt följd av hennes autism, ett mönster de lärt sig hantera. ”Allt detta tolkar socialförvaltningen som tecken på att vi är dåliga föräldrar. Men vår dotters egenskaper har med hennes autism att göra. Socialförvaltningens sätt att behandla henne har också förstärkt de här dragen”, säger flickans pappa.
En rapport från Riksföreningen Autism (nu Autism- och Aspergerförbundet) från 2009 pekar på att sådana här sammanblandningar inte är ovanliga. I utredningar om LVU (lagen om vård av unga) beaktas ofta inte autismdiagnosen, utan barnets beteendemönster på grund av funktionsnedsättningen tolkas som brister i föräldraomsorgen.
Friande dom och kontaktförbud
Misstankarna om övergrepp har inte kunnat styrkas. Ett av ärendena prövades nyligen i Södertörns tingsrätt, där den åtalade friades. En kontroll visar att personen inte heller tidigare har någon dom. Trots detta kvarstår omhändertagandet. Sedan slutet av januari är Julia placerad på ett HVB-hem. Föräldrarna, som besökt hemmet, tror hon mår något bättre där, men är inte säkra. På kommunens initiativ är de belagda med kontaktförbud.
Kommunen motiverar förbudet med en risk för att föräldrarna skulle besöka hemmet och därigenom äventyra flickans hälsa och vård. ”Det är inte sant, vi vill naturligtvis att vår dotter ska må bra”, säger mamman. Föräldrarna upplever att de blivit vilseledda. När dottern hade varit placerad på två hem och två gånger förts till psykiatrin ringde socialtjänsten och sade att allt var bra. ”De ljög, helt enkelt”, konstaterar föräldrarna.
Bruten dialog och ett öppet brev
Sedan i september har föräldrarna försökt etablera en dialog med kommunen, men mött ett ansträngt klimat och misstro. De beskriver hur en socialsekreterare under ett möte de bad att få spela in berömde familjen, men under ett senare möte utan inspelning framställde dem som dåliga föräldrar. Eftersom dialogen anses haverera har föräldrarna nu valt att gå ut offentligt med ett öppet brev.
De hoppas att deras berättelse ska få Nynäshamns kommun att ändra sitt förhållningssätt till autistiska barn och ungdomar. Samtidigt beskriver de en känsla av total maktlöshet inför en socialtjänst som, enligt deras uppfattning, missförstått deras dotters grundläggande behov och orsakat henne stort lidande.
