Två kvinnor har tilldelats skadestånd av Stockholms tingsrätt efter att ha tvingats lämna urinprov nakna under sin tid på anstalt. Domen fastslår att kriminalvårdens metoder utgjorde ett oproportionerligt ingrepp i deras privatliv.
Kvinnorna, som genomgick proceduren flera gånger, stämde Kriminalvården för kränkning. Tingsrätten gav dem rätt och tilldömde 35 000 kronor vardera i skadestånd. En av kvinnorna, som identifierar sig som Anna, berättar att hon har PTSD efter en våldtäkt och att situationen med urinproven väckte traumatiska minnen.
Kriminalvården har valt att inte kommentera det pågående ärendet, men domen har överklagats till hovrätten. Utgången där kan komma att påverka rutinerna för urinprov på anstalter i framtiden.
Lagstöd men oproportionerligt ingrepp
I domen konstaterar tingsrätten att kriminalvårdens metoder, trots lagstöd, medfört ett för stort ingrepp i de intagnas rätt till privatliv. Anna uttrycker förståelse för behovet av urinprov, men menar att det finns mer respektfulla sätt att utföra dem på.
Ett bevis på mänskliga rättigheter
För de berörda kvinnorna är domen en bekräftelse på att de är människor med rättigheter, inte bara fångar. Fallet väcker frågor om kriminalvårdens nuvarande metoder och deras förenlighet med grundläggande rättigheter.
