Fem kvinnor, med Cissi Wallin i spetsen, vänder sig till Justitiekanslern och Europadomstolen för att driva igenom en lagändring mot grovt förtal. De menar att dagens regler hindrar brottsoffer från att varna allmänheten för farliga individer.
Bakom kravet står bland annat Saga Antonsson, som som 13-åring våldtogs av en familjevän. År senare delade hon ett radioreportage om gärningsmannen och varnade för honom i lokala Facebook-grupper, där hon också nämnde en kollega utan koppling till brottet. Tingsrätten dömde Antonsson för grovt förtal och till skadestånd på 30 000 kronor, med motiveringen att de utpekade utsatts för ”klandervärda” beskrivningar. Mannen som våldtog henne hade redan avtjänat fängelsestraff.
Lagen skyddar förövare, inte offer
Kvinnorna hävdar att den svenska lagstiftningen i praktiken skyddar förövare och tystar offer. De vill att reglerna reformeras så att brottsoffer och vittnen kan varna andra utan att riskera att ställas inför rätta. Juristen och författaren Jens Lapidus beskriver Sveriges förtalslagar som exceptionellt strikta. ”Förtal handlar om att sprida uppgifter som får någon att framstå som brottslig eller klandervärd. Om man pekar ut en privatperson är det nästan alltid förtal, oavsett om det är sant”, säger han. I svenska domstolar prövas sällan om en utsaga är sann, vilket skiljer sig från många andra länder.
Europadomstolen kan tvinga Sverige att agera
Fallet planeras tas upp i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att pröva om Sveriges regler strider mot internationella konventioner. En process som kan ta flera år. Cissi Wallin har själv tidigare dömts för grovt förtal efter att ha pekat ut journalisten Fredrik Virtanen, ett fall som väckte stor uppmärksamhet under MeToo-rörelsen. En eventuell seger i Europadomstolen skulle kunna tvinga Sverige att justera sin lagstiftning och ompröva balansen mellan yttrandefrihet och personskydd.
