Kriminaliseringen av hedersförtryck har, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, gjort läget värre för de utsatta. Få anmälningar leder till åtal, och processen beskrivs ofta som förödande för offren. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar utvecklingen för ett stort misslyckande.
Sommaren 2022 infördes en ny lag som kriminaliserade hedersförtryck som ett eget brott. Syftet var att skärpa bekämpningen och skydda offren. Men en genomgång från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar nu att lagen i stället har försämrat situationen för många hedersutsatta. Av 141 granskade ärenden har endast sex lett till åtal och bara tre till fällande domar. Rapporten pekar på att rättsprocessen alltför ofta leder till att offrens livssituation blir sämre.
– Det är klart att vi är besvikna. Jag tycker att det är en väldigt allvarlig bild som kommer fram genom den här granskningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Han konstaterar att om bara en mycket liten del av anmälningarna leder till fällande domar är det ett uppenbart misslyckande. Även jämställdhetsminister Nina Larsson (L) reagerar starkt på rapportens slutsatser och ser den som ett viktigt verktyg för att öka förståelsen för hedersvåldets komplexitet.
Offren tvingas bära en ohanterlig börda
En central utmaning som lyfts fram är att många utsatta inte vill eller kan delta i polisutredningar. Det är vanligt att målsäganden hoppar av, antingen direkt eller efter en tid. Orsakerna är många: barn som placerats i familjehem känner sig ensamma, andra är rädda för hämnd från familj eller släkt. En enkät bland åklagare visar att nära hälften bedömer att de utsattas situation blivit värre sedan en utredning inletts.
– Jag kan själv inte frigöra mig från tanken att man inte kan lägga hela den här bördan på de som är brottsutsatta. De befinner sig ofta i ett oerhört utsatt läge, och där det kommer med väldigt stora kostnader och risker att själva agera, säger Strömmer. Rapporten noterar också att det har varit svårt för åklagare och domstolar att tolka och tillämpa det nya brottsbegreppet, särskilt när det gäller att definiera vad som avses med ”heder”.
Nya uppdrag för att vända utvecklingen
Som en direkt följd av rapporten får nu polisen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att, i samråd med Brå, följa upp slutsatserna. Målet är att se till att straffskärpningarna faktiskt får effekt och att offren får bättre skydd. Jämställdhetsminister Nina Larsson pekar på behovet av en samordnad insats.
– Vi har särskilt pekat ut Jämställdhetsmyndigheten som samordnare i den samverkansstruktur som behöver arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck. Men det är också viktigt att de som är utsatta får en bättre kännedom om hur man ska ta sig loss och göra sig fri från förtrycket, säger Larsson. Arbetet kommer att fokusera på att öka kunskapen hos myndigheterna och att ge de utsatta tydligare och säkrare vägar ut ur förtrycket.
