En granskning från Riksrevisionen visar att nästan var tredje domstol bedömer att nämndemäns beteende har skadat rättens trovärdighet. Anledningarna är flera, från olämpliga inlägg på sociala medier till att nämndemän själva begått brott.
Projektledaren för granskningen, Linnea Olander, konstaterar att förtroendet för rättsväsendet riskerar att påverkas negativt. Domstolarna rapporterar om bristande uppmärksamhet i rättssalen, jävsituationer och olämpliga uttalanden från nämndemän. Ett allvarligt problem är att nämndemän under sin mandatperiod har begått brott samtidigt som de suttit och dömt andra människor, något som tidigare avslöjats av P1 Kaliber.
Stort mörkertal och bristande kontroller
Enligt granskningen finns ett stort mörkertal. Det krävs ofta avslöjanden i media eller att en nämndeman lånas ut till en annan domstol för att problemen ska uppdagas. Även om domstolarna har rätt att göra kontroller när nämndemän tillträder en ny tjänstgöringsperiod, ger dagens regelverk inget stöd för löpande kontroller under själva mandatperioden. Detta innebär att belastnings- eller misstankeregister inte kontrolleras kontinuerligt.
Brister i representation och utbildning
Granskningen pekar också på bristande representation. Få unga och utlandsfödda blir nämndemän. Introduktionsutbildningen är inte heller tillräckligt lång och varierar mellan en och åtta timmar beroende på domstol. Eftersom nämndemän är med och fattar beslut som kan påverka enskilda människors framtid är det avgörande att systemet fungerar och ger förtroende.
