Efter tio år och miljardökningar har den stora polisreformen misslyckats med att höja brottsuppklaringen eller effektiviteten. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot en otydlig ledning som inte lyssnar på sina egna medarbetare.
För drygt ett decennium sedan slogs den svenska polisen ihop till en enhetlig myndighet. Målet var bättre resultat och högre kvalitet, men en granskning från Riksrevisionen visar det motsatta. Kostnaderna per anmält och uppklarat brott har skjutit i höjden, och den lokala närvaron har inte stärkts som planerat.
Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015 och personalstyrkan är betydligt större. Trots de stora resurstillskotten har utredningsresultaten inte förbättrats, utan snarare försämrats. Riksrevisionen konstaterar att styrningen varit “okoordinerad, svag och otydlig”.
Bristande förmåga att lyssna
Myndigheten har enligt granskarna haft ett aktivitetsfokus snarare än ett resultatfokus. Dessutom pekar Riksrevisionen på en allvarlig brist: “en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov”. Detta har underminerat reformens syfte från insidan.
Förändring på gång
Kritiken från Riksrevisionen är omfattande, men man noterar samtidigt att det pågår arbete inom Polismyndigheten för att vända utvecklingen. Fokus ligger nu på att förbättra den interna styrningen. Om dessa åtgärder räcker för att nå de ursprungliga målen återstår att se.
