Försvarsmakten får hård kritik från Riksrevisionen för en sjukvårdsorganisation som präglas av ineffektiva arbetssätt och för få övningar. Bristande logistik och vård hotar förbandens förmåga att verka i krig, enligt granskningen.
Sveriges Nato-medlemskap ställer högre krav på militär logistik och sjukvård. Personal och förnödenheter måste nå fram, skadade måste vårdas i tid, och Sverige förväntas kunna stödja allierade operationer. En ny granskning från Riksrevisionen avslöjar dock svaga punkter. Brister inom personal, materiel, långa ledtider och ineffektiva arbetssätt hindrar utvecklingen av förbandens tillgänglighet och uthållighet.
Göran Sandström, överstelöjtnant och ordförande för Militärläkareföreningen, ser rapporten som en välbehövlig varning. ”Den medicinska kapaciteten påverkar direkt vad ett förband kan göra, vilka risker man kan ta och hur länge man kan verka. Om sjukvården packade ihop och åkte hem skulle ingen vilja fortsätta att strida”, säger han.
Kända problem i strukturen
Riksrevisionen saknar en sammanhållen helhetssyn i planering och styrning. Sandström håller med och är inte förvånad. ”Mycket av detta har varit känt länge. Erfarna stabsläkare har under många år beskrivit samma strukturella problem. Det nya är att Riksrevisionen beskriver flera av dem ur ett oberoende perspektiv”, konstaterar han.
Både granskaren och Sandström pekar på svårigheter att prioritera, vilket skapar målkonflikter. ”När resurserna inte räcker till allt ställs exempelvis ett nytt vapensystem mot ett nytt fältsjukhus. Sjukvården blir lätt bortträngd”, förklarar Sandström.
Krav på mer realistiska övningar
Riksrevisionen rekommenderar fler och mer verklighetstrogna övningar inom logistik och sjukvård. Sandström instämmer och efterlyser tester av faktisk medicinsk uthållighet. ”Vi behöver i större utsträckning pröva stora skadeutfall, fördröjd evakuering, blod- och personalbrist och en samtidigt hårt belastad civil sjukvård. Efter fyra timmar fungerar mycket. Frågan är vad som fungerar efter 48”, säger han.
Riksrevisionen föreslår också att undervisning i militär logistik och sjukvård blir obligatoriskt för officerare. Sandström ser detta som avgörande. ”Den som i dag går officersprogrammet har en mycket begränsad försvarsmedicinsk utbildning. Mycket kokar ner till bristande förståelse för sjukvård hos officerskåren. Man har tappat bort hur viktigt det är med en välfungerande stridssjukvård.”
Sandström hoppas rapporten blir en ögonöppnare för Försvarsmakten och regeringen, men befarar långsamma förändringar. ”Nu får det räcka med probleminventering. Nu måste man gå till beslut och ’make things happen’”, säger han.
