Elever på en gymnasieskola i Malmö får inte äta sig mätta på skolmaten. Trots att rektorn hävdar att det bara är riktmärken, vittnar elever om att personalen blir arg när de ber om mer mat. Restriktionerna gäller särskilt proteinrika rätter, medan impopulär sojafärs är fri att ta hur mycket som helst.
I matsalen på Borgarskolan i Malmö möts eleverna av små handskrivna skyltar som sätter strikta gränser: ”2-3 potatisar”, ”8 köttbullar”, ”1 st” brödbit. Detta är en del av skolans insats för att minska matsvinnet, men enligt flera elever går det ut över deras möjlighet att få en mättande lunch. Alex Álvarez, 17 år, går på naturprogrammet och beskriver en känsla av att bli begränsad och ogillad när hon vill ha mer.
– De begränsar väldigt mycket på kolhydraterna och definitivt på protein. Och de blir sura på en om man vill ha mer mat, säger hon. Konsekvensen blir att eleverna inte klarar skoldagen. – När man inte är mätt så klarar man inte skoldagen alls. Då måste man gå och köpa något eller vänta tills man kommer hem, berättar Alex Álvarez.
Tillsagd att sätta sig igen
Flera elever bekräftar bilden för Expressen. De har blivit tillsagda att gå och sätta sig igen när de försökt ta en andra portion. En elev som ville ha mer än tre deciliter pasta nekades. David Blumenfeld, 19, som går tredje året på ekonomiprogrammet, minns en tid utan sådana restriktioner. – När jag gick i ettan och tvåan så fick man ta hur mycket man ville, säger han. Han noterar en inkonsekvens: restriktionerna gäller inte alltid. När det serveras sojafärs, en rätt som enligt David är impopulär, är det fritt fram att ta hur mycket som helst.
– Elever klagar mest på att det är lite protein. Typ bara åtta köttbullar eller en schnitzel per person, säger David Blumenfeld. – Sen håller de på hela tiden med sin sojafärs som ingen vill äta och då är det ingen begränsning.
Skolan: ”Riktmärken, inget tak”
Skolans ledning förnekar att det finns ett tak för hur mycket eleverna får äta. Rektor Linda Klang beskriver skyltarna som riktmärken från köket, avsedda att minska matsvinnet. ”Vi känner inte igen oss i bilden, men vi ser att vi behöver bli tydligare i vår kommunikation”, skriver hon i ett mejl till Expressen. Efter tidningens kontakt sattes nya, tydligare skyltar upp på väggarna.
Martin Sjunnesson, som ansvarar för skolans matsal via Malmö stads Skolrestauranger, förtydligar principen. Eleverna får enligt honom äta hur mycket de vill, men uppmanas att inte lägga upp för mycket på en gång för att undvika svinn. Om man vill ta igen ska man gå först i kön. ”På detta sätt så lägger inte gästerna upp överfulla tallrikar och sedan kastar massa mat. Våra gäster kastar ca 40-50 kg mat om dagen”, skriver Sjunnesson.
Expert: ”Fri tillgång till baslivsmedel”
Emelie Elin, kostvetare på Livsmedelsverket, betonar vikten av att elever känner matglädje och går mätta från skolmatsalen. – Det bör vara så lite som möjligt med pekpinnar och begränsningar, säger hon. Hon ser en viss logik i att sätta gränser för mycket populära rätter som köttbullar för att det ska räcka till alla, men framhåller att fri tillgång bör gälla för baslivsmedel. – Pasta, ris, potatis och salladsbuffé brukar man verkligen få ha fri tillgång till, säger Emelie Elin.
Samtidigt har Livsmedelsverket själva rekommendationer som kan påverka serveringen, som en maxgräns på 125 gram rött kött per vecka. Enligt experten bör personalen främst uppmuntra till ett varierat ätande, snarare än att sätta hårda begränsningar. På Borgarskolan står eleverna kvar med en känsla av att balansen mellan att minska svinn och att mätta hungriga tonåringar har gått fel. Alex Álvarez sammanfattar: – De blir sura om man vill ha mer mat.
