Bara under de första sex månaderna 2023 anmäldes sex privata skyddsboenden för våldsutsatta kvinnor till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Anmälningarna beskriver allvarliga brister, från hot och trakasserier av personal till våldsutövande företagsledare. Trots detta har Ivo inte beslutat om att göra en enda tillsyn på plats. Istället har myndigheten inskränkt sig till att uppmana boendena att själva åtgärda felen, utan någon planerad uppföljning.
Anledningen är en lucka i lagen. Skyddade boenden regleras för närvarande inte alls, vilket innebär att Ivo saknar befogenheter att formellt granska eller sanktionera dem. Detta sker i en tid då den privata sektorns roll har exploderat. Från att nästan alla skyddsboenden drevs ideellt eller kommunalt år 2000 fanns det 2020 minst 78 privata aktörer, enligt Socialstyrelsen. Samtidigt dominerar dessa privata aktörer anmälningarna. En sammanställning från 2020 visar att alla 19 anmälningar som gjorts till Ivo det året gällde privata boenden, trots att de bara utgjorde 37 procent av alla boenden.
GP har tidigare rapporterat om kvinnor som placerats på osäkra och osanitära privata boenden. Olga Persson, ordförande för kvinnojourernas förbund Unizon, bekräftar trenden. Hon säger att allt fler kvinnor ringer med problem från de privata skyddsboenden de har placerats på av socialtjänsten, istället för från de våldsamma hem de lämnat.
Allvarliga anklagelser utan konsekvenser
De anmälningar som Ivo tagit emot under 2023 röjer ett brett spektrum av missförhållanden. I flera fall har boende utsatts för hot och trakasserier från personalen. Känsliga dokument har legat helt öppet tillgängliga, vilket utgör ett allvarligt integritetsbrott. Det finns även uppgifter om att personal utan medicinsk kompetens har diagnostiserat kvinnor, och att anställda som vågat larma om brister har fått sparken.
Kanske mest uppseendeväckande är uppgifterna om att åtminstone två av de anmälda företagen drivs av personer som själva ska ha utövat våld. I ett specifikt fall anmäldes ett boende för att ha tvingat en kvinna att stanna kvar trots att hon önskade flytta till en egen lägenhet. Anmälaren misstänkte att motivet var ekonomiskt – företaget ville fortsätta få betalt för hennes placering.
Regeringens lagförslag möter kritik
Regeringen har presenterat ett lagförslag som ska åtgärda det regulatoriska tomrummet. Förslaget innebär ett tillståndskrav för att få driva skyddat boende. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) har betonat att målet är att höja kvaliteten överlag och att tillståndsplikten är en central del i det.
Förslaget har dock mött skarp kritik. Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige varnar för att de nya reglerna, som de är utformade, riskerar att slå undan benen även för ideella kvinnojourer. Trots denna kritik har ministern meddelat att förslaget står fast. Medan den politiska processen pågår fortsätter kvinnor att placeras på boenden där anmälningar om grova brister inte leder till omedelbar tillsyn eller kontroll från den statliga inspektionsmyndigheten.
