Efter att Faluns åtta kommunala fritidsgårdar stängdes 2020 har stöket ökat och ungdomar saknar en trygg plats. Kommunens mobila lösning anses otillräcklig, medan ansvariga politiker avfärdar behovet av fasta lokaler.
Stämningen i Falun har försämrats sedan de kommunala fritidsgårdarna försvann. Både erfarna nattvandrare och tidigare fritidsledare vittnar om ett ökat stök, där ungdomar nu i större utsträckning samlas i centrum utan meningsfulla mötesplatser. Den mobila verksamhet som ersatte de åtta fasta gårdarna beskrivs som bristfällig av både personal och de unga själva. Istället för en stabil tillflyktsort kvarstår ett tomrum som ingen verkar kunna få ordning på.
Politiker avfärdar ungdomars behov
Trots de tydliga signalerna om ett misslyckande avvisar ansvariga politiker återöppnandet av fritidsgårdar. Den socialdemokratiske ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Fredrik Erik Persson, hävdar att satsningar på organiserade aktiviteter som innebandy eller körsång är att föredra framför fasta lokaler. Detta står i skarp kontrast till erfarenheterna från marknaden, där fritidsledare beskriver hur de fasta gårdarna tidigare erbjöd en mängd aktiviteter och viktiga relationer.
Systematiskt svek mot unga
Nattvandrare uttrycker en djup oro för de unga som nu lämnas åt sitt öde. Utan de trygga miljöer som fritidsgårdarna utgjorde riskerar fler att hamna i utsatthet. Kritiken riktas mot ett kommunalt beslut som prioriterade budgetöverväganden framför barns och ungdomars välbefinnande. Det råa problemet är ett institutionellt misslyckande där en viktig samhällsfunktion avvecklats utan att erbjuda en fungerande ersättning, vilket direkt påverkar den unga generationens trygghet.
