Sverige har rasat i den globala korruptionsrankingen och hamnar nu sist inom EU. Transparency Internationals rapport pekar på allvarliga brister i partifinansiering, bekämpning av organiserad brottslighet och hantering av intressekonflikter som huvudorsaker till nedgången.
Med 80 poäng av 100 möjliga har Sverige tappat sin forna ställning som ett av världens minst korrupta länder. Danmark leder fortfarande med 89 poäng. Fallet i rankingen bekräftar en negativ trend under de senaste åren, där Sverige nu ligger under genomsnittet för Västeuropa. Rapporten lyfter fram tre kritiska områden som underminerar den svenska integriteten.
Under valåret 2022 avslöjades en omfattande partifinansieringsskandal där fem av åtta riksdagspartier misstänktes för att ha kringgått reglerna för anonyma bidrag. Händelsen synliggjorde djupa brister i det politiska systemets förmåga att självreglera. Samtidigt har den organiserade brottslighetens inflytande växt, med korruption som verktyg för infiltration och utpressning. Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta minst 352 miljarder kronor.
Upphandling och nätverk i fokus
Sveriges upphandlingssystem har fått skarp kritik för bristande transparens och missbruk av direktupphandling. Trots ett förslag från 2021 om en nationell upphandlingsdatabas för att öka öppenheten har inga konkreta åtgärder genomförts. OECD har även vänt uppmärksamheten mot svag hantering av intressekonflikter i ett litet land där personliga nätverk kan spela en för stor roll.
Brist på handling bakom retorik
Regeringen har presenterat en handlingsplan och lagförslag för att bekämpa korruption, men experter bedömer att initiativen är otillräckliga. Förslagen har legat på bordet i åratal utan att realiseras, vilket tolkas som en bristande politisk vilja. Det finns en tydlig risk för att metoder från partifinansieringsskandalen 2022 kan återupprepas inför nästa valår 2026.
Transparency International varnar för att fortsatt passivitet kommer att leda till ytterligare internationell försämring. Skadan på rättssäkerheten och förtroendet för de demokratiska institutionerna är redan märkbar. Utan omedelbara och kraftfulla åtgärder, inklusive skärpt lagstiftning och striktare kontroller, förväntas nedåtgående trenden att fortsätta.
