Långa väntetider till ätstörningsenheten på Östersunds sjukhus oroar patienter och experter. Snabb intervention är avgörande för överlevnad, varnar experter.
Långa väntetider till ätstörningsenheten på Östersunds sjukhus oroar patienter och experter. Sofia Smedman, 37, från Östersund, berättar om sin egen dödliga anorexi som utvecklades på bara ett halvår. “Det var ungefär på ett halvår från att jag började anpassa kosten lite och plocka bort lite till att jag inte kunde äta någonting alls”, säger hon. Smedman drabbades av depression i 22-årsåldern och började kontrollera mat och träning som ett sätt att hantera sin psykiska ohälsa. “Jag fick ju någon slags kick av det, liksom. Eller att jag kunde liksom flytta fokus från att jag mådde dåligt psykiskt och liksom kunna lägga allt mitt fokus på vad jag åt och inte åt”, förklarar hon. Hon betonar att hon utan vård skulle ha dött. “Jag blev ju inlagd på sjukhus och fick sådan matning. För att jag var ju inte mottaglig för någon annan typ av behandling för att jag var så himla dålig. Och jag hade ju inte kunnat fortsätta så, så länge till. Så det hade nog tagit slut ganska fort”, säger Smedman. Nu är hon frisk sedan många år och ser oro på de långa väntetiderna. “Min erfarenhet är ju oftast att det kan gå väldigt fort, liksom. Så jag tycker det känns väldigt oroväckande att man liksom inte kan få hjälp. Hjälp av öppenvården eller liksom att man inte börjar jobba i ett tidigare skede med att få hjälp”, säger hon. Experter varnar för att långa väntetider kan få allvarliga konsekvenser för ätstörningspatienter, där snabb intervention är avgörande för överlevnad.




