Sveriges hemlösa raderas ur folkbokföringen efter en lagändring 2022 som ska bekämpa brottslighet, men istället straffar utsatta grupper. Uppskattnings hundra personer per år förlorar sin rätt till sjukvård, banktjänster och socialt skyddsnät.
En skarp lagändring hos Skatteverket 2022 har medfört att personer utan känd hemvist avregistreras från folkbokföringen och klassas som försvunna. Ändringen som syftade till att öka kontrollen mot kriminella har träffat hemlösa hårt. Dessa personer förlorar omedelbart tillgång till sjukvård, möjlighet att hämta ut medicin, använda bank-ID och ta del av välfärdssystemet.
Lena, en av de drabbade, berättar om sina svårigheter: “Jag var försvunnen, jag trodde det blev ett fel i systemet. Jag kan knappt gå till doktorn för det blir problem i deras register. Jag kommer inte åt mitt bankkonto.” Hon lever nu i fullständigt beroende av andra för sin försörjning, utan möjlighet att få bidrag eller försäkringar.
Systemets brutalitet mot utsatta
Arne Kristiansen, docent vid Lunds universitet och expert på hemlöshet, beskriver situationen som “en väldigt stor utsatthet”. Han poängterar att detta inte bara är en administrativ fråga, utan ett samhällsfel som utsätter människor för risker, utnyttjande och kriminalitet. De som avregistreras tappar tilliten till samhället och drar sig undan.
Problemet är större än de officiella siffrorna antyder. Medan uppskattningen ligger på cirka 100 personer per år, finns det inga säkra kartläggningar av denna grupp. Många lever i skuggan av samhället, och de faktiska antalen kan vara betydligt högre.
Vägen tillbaka är svår
Även om det tekniskt sett är möjligt att återregistreras hos Skatteverket, är processen svår för personer som redan lever i utsatthet. De behöver aktivt stöd och insatser för att kunna ta sig tillbaka into systemet. Arne Kristiansen efterlyser mer effektiva metoder som “bostadsförst”-modellen och förebyggande arbete mot vräkningar.
Han betonar att varje vräkning är en social katastrof för den drabbade, särskilt utan stöd från anhöriga. Samhällets nuvarande struktur marginaliserar dessa grupper ytterligare, trots att organisationer som soppkök och värmestugor har god koll på situationen.
