Efter år av kamp mot myndighetsmisslyckanden har Ulla-Lena Lindqvist fått sitt skadestånd mot staten fördubblat. Över 90 främlingar hade skrivit sig på hennes sommarstuga utanför Huddinge, ett fall som belyser systemiska brister.
Det började med att brev adresserade till okända personer anlände till hennes sommarstuga. Ulla-Lena Lindqvist upptäckte att mer än 90 främlingar hade registrerat sig på hennes adress, en så kallad skenskrivning. Trots upprepade försök kunde hon inte få adressen spärrad eftersom hon inte var folkbokförd där själv.
Med stöd av stiftelsen Centrum för rättvisa stämde hon staten för brott mot Europakonventionen. Hon hävdade att myndigheternas passivitet och brist på kontrollmekanismer hade gjort henne maktlös. Efter en lång process bad Skatteverket om ursäkt och tog bort de obehöriga från adressen.
Tingsrätten höjer ersättningen
Stockholms tingsrätt har nu i en ny dom fastslagit att staten måste betala Lindqvist 20 000 kronor i skadestånd. Det är dubbelt så mycket som den ursprungliga summan. “Det känns jättebra”, säger hon till TV4 Nyheterna. Hon understryker att pengarna inte var det primära målet, utan att bli av med de olagliga inneboendena.
“Skadeståndet i sig var ju inte mitt mål. Målet var att jag skulle bli av med alla mina inneboenden. Men det känns också bra att de förstår att mitt lidande har haft större betydelse än vad staten då tyckte”, säger Lindqvist.
Systemfel kvarstår
Lindqvist pekar på att problemet med skenskrivningar är vitt spritt. Hon nämner att över 20 000 personer gjorde anmälningar om liknande händelser under förra året. Hon kritiserar Skatteverkets hantering och efterfrågar starkare kontroller. “Det är en sådan idiotisk sak, så det borde vara självklart att de skulle rätta till det. Jag förstår inte att de själva inte har lagt in någon form av kontroll”, konstaterar hon.
Fallet har fått henne att reflektera över maktdynamiken mellan individen och staten. “När man står gentemot staten och de bara negligerar det man säger, då är man verkligen maktlös”, säger hon. Hon ser domen som en viktig symbol för att den enskilde kan göra sin röst hörd. “Det handlar om att den lilla människan måste få göra sig hörd.”
