En ny rapport från Nationella rådet för palliativ vård och Svenska palliativregistret avslöjar allvarliga brister i den palliativa vården över hela landet. Majoriteten av regionerna saknar konkreta planer för att åtgärda de systemfel som gör att patienter i livets slutskede inte får den vård och det stöd de behöver.
Cathrin Mellqvist vittnar om hur hennes mamma skulle skickas hem från sjukhuset utan omvårdnad, medicinska resurser eller någon planerad palliativ medicin. “Det var ju fruktansvärt dåligt stöd”, säger hon. Hennes erfarenhet är ingen isolerad händelse utan ett symptom på ett system som strukturellt sviker de mest utsatta patienterna. Rapporten pekar på att den specialiserade palliativa vården är ojämlikt fördelad i landet, vilket skapar en vårdlotteri där patienters sista tid i livet präglas av bristande kompetens och resurser.
Regionerna saknar handlingsplaner
Enligt granskningen saknar en majoritet av Sveriges regioner konkreta planer för att åtgärda de brister som identifierats. Trots upprepade påpekanden om behovet av utveckling och standardisering av vården i livets slutskede, verkar det saknas politisk och administrativ vilja att genomföra nödvändiga förändringar. Experterna efterlyser en tydlig satsning på kompetensutveckling och skapandet av specialiserade enheter som kan fungera som kunskapsnav.
Patienter lämnas i sticket
Bristerna drabbar inte bara cancersjuka utan alla patientgrupper som behöver palliativ vård. Systemfelet ligger i bristande samverkan mellan regioner och kommuner, vilket leder till att patienter faller mellan stolarna. Cathrin Mellqvist uttrycker den mänskliga kostnaden: “Det gör ju liksom ont, och tänk tillbaka på den här tiden och jag hoppas verkligen ingen behöver uppleva samma sak.” Hennes vittnesmål belyser gapet mellan politiska uttalanden om vårdkvalitet och den verkliga erfarenheten för patienter och deras anhöriga.



