En rektor i Västerbotten har dömts för tjänstefel av Umeå tingsrätt för att han inte polisanmälde ett misstänkt brott som en elev begick. Detta är första fallet sedan en ny lag trädde i kraft som gör rektorer skyldiga att anmäla brott i skolan.
Fallet rör en pojke i mellanstadiet som utsatte en flicka för våld och kränkningar vid två tillfällen under höstterminen 2025. Rektorn vidtog flera åtgärder, inklusive att flytta pojken till en annan skola. Domen mot rektorn är helt baserad på att han inte polisanmälde händelserna, vilket är ett lagkrav sedan 1 juli 2025.
Rektorn uppgav i domstolen att han inte insett att lagstiftningen hade trätt i kraft och förnekade ansvar för brottet. Han hade även varit ur tjänst när incidenterna inträffade, med en tillförordnad rektor på plats. Tingsrätten menade dock att rektorn borde ha säkerställt att en anmälan gjordes när han fick kännedom om händelserna.
Böter och kritik mot domen
Påföljden för rektorn blev dagsböter på nära 19 000 kronor samt advokatkostnader på 20 000 kronor. Rektorns advokat, Petter Hetta, är kritisk till domen. Han uppger att flickans vårdnadshavare gjorde en polisanmälan som lades ned omgående, eftersom pojken inte är straffmyndig.
“Slutresultatet är att en rektor som tar sitt jobb på allvar får 40 000 kronor i böter för att han inte gjorde en anmälan som lades ned redan då anmälan gjordes. Vem vill vara rektor i framtiden?”, skriver Hetta i en kommentar. Han menar att rektorn gjort “vad han kunnat för att hjälpa båda barnen”.
Sveriges Skolledare har varnat
Förbundet Sveriges Skolledare har länge varit kritiskt till att rektorer blivit skyldiga att polisanmäla elever. Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser med oro på domen. “Vi har varnat för att skolans förebyggande arbete riskerar att försvåras när fokus läggs på vikten av polisanmälningar”, säger hon.
Förbundet har velat att ansvaret för polisanmälningar ska ligga hos huvudmannen, inte hos den enskilda rektorn, för att minska risken att det försvårar skolledarens arbete. De menar också att möjligheten att polisanmäla redan finns och att fungerande samverkan mellan skola och polis ofta finns på plats.
“Som skolledare kan man hamna i etiskt utmanande situationer, särskilt när det handlar om elever med funktionsvariationer”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Förbundet kommer att analysera domen för att se vad den kan betyda för medlemmarnas arbetsmiljö.
Vikten av stöd från huvudmannen
Niklas Bolin Djanaieff, förbundsjurist på Sveriges Skolledare, menar att domen visar på vikten av att rektorer får stöd. “Den här rektorn uppger att han inte har känt till skyldigheten och därför inte kunnat efterleva den. Det visar på vikten av att huvudmannen ser till att det finns stödfunktioner, som juridiskt stöd, och eventuell kompetensutveckling för rektorer”, säger han.
Åklagare Henning Signarsson uppger att han inte sett några liknande exempel på rättslig prövning sedan lagstiftningen trädde i kraft. Förbundet tar också nu ställning till ett utredningsförslag om att skyldigheten ska gälla även för misstankar om brott begångna av anställda.
