Socialkontoret i Strängnäs har brister i hanteringen av orosanmälningar om barn. En ny granskning visar att bedömningar försenas, dokumentationen brister och rutinerna är otydliga, trots att myndigheten överlag bedöms ha en fungerande styrning.
Granskningen, som revisionsbyrån Azets gjort på uppdrag av kommunens revisorer, pekar på flera konkreta problem. En av de tydligaste bristerna gäller förhandsbedömningarna. När en orosanmälan kommer in ska socialtjänsten normalt besluta inom 14 dagar om en utredning ska starta. Ett av de 20 ärendena i Azets stickprov hade inte hanterats tillräckligt snabbt. I sex fall saknades dokumentation om hur tidigare kännedom om barnet vägts in, och i ytterligare ett fall var motiveringen otydlig.
Socialkontorets egna kontroller visar samma mönster. Tre av tio granskade förhandsbedömningar hade överskridit 14-dagarsgränsen utan dokumenterade skäl. Resultaten från kontrollerna för 2026 hade vid granskningstillfället inte analyserats eller lett till formella åtgärder. Revisorerna konstaterar att nämnden bara delvis har ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa att arbetet genomförs och dokumenteras korrekt.
Avvikelser och bristande uppföljning
Under den granskade perioden rapporterades 29 avvikelser. I 16 fall berodde avvikelsen på att en chef saknade tillgång till verksamhetssystemet och inte kunde skriva under beslut i tid. Åtta förseningar uppgavs bero på tidsbrist eller sjukdom, och i fem fall hade en anmälan hamnat i en frånvarande handläggares mejl. Även om alla avvikelser uppges ha hanterats saknar revisorerna en tydlig uppföljning av vilka åtgärder som beslutats och om de gett effekt.
Verksamhetschef Mimmi Westanau säger att åtgärder har vidtagits. ”Bland annat genom att arbetsledning informerar och påtalar och följer upp vikten att tydligare dokumentera om det finns tidigare kännedom om barnet och att tydligare dokumentera de särskilda skälen till en försening. Vi har även uppdaterade rutiner för hantering av frånvaro och personalförändringar”, säger hon.
Otydligt samarbete med skolan
Granskningen lyfter även brister i samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. Samarbetet uppges fungera bra i praktiken, men det saknas nedskrivna rutiner som specifikt reglerar arbetet med orosanmälningar. Ingen systematisk uppföljning görs av hur samarbetet fungerar eller vilka resultat det ger. Mimmi Westanau menar att lagstiftningen är tydlig och att skolan erbjuds konsultation och stöd, och ser därför inget behov av att skärpa rutinerna. ”Vårt fokus ligger på att följa upp och utvärdera och analysera det som redan pågår i dag”, säger hon.
En annan anmärkning gällde avtalet om den länsgemensamma socialjouren, som först inte gick att hitta under granskningen. Azets bedömer att detta visar att viktiga avtal måste vara lättare att hitta.
Kommunrevisorernas ordförande Jens Persson är i stort nöjd med resultatet. ”På det hela taget sköter kontoret det här området bra. Vi har förslag till förbättringar samtidigt som deras arbete rullar på utefter rutiner”, säger han. Han uppfattar socialkontoret som lyhört och förvånas inte över kritiken. ”Det är väl en verksamhet som går att förbättra, området med kopplingar till skolan.” Granskningen kommer att lämnas till kommunfullmäktige, varefter nämnden och kontoret får arbeta vidare med frågorna.
