Löftet var en ny skola till 2026. Bygget har ännu inte börjat, och eleverna i Stjärnhov undervisas fortfarande i tillfälliga paviljonger. Nu har planerna skrivits om, och flera familjer har gett upp och tagit sina barn ur skolan.
När den mögelskadade Kvarnbackaskolan stängdes 2023 fick Annie Flygares då fyraårige son följa samma väg som många barn i Stjärnhov före honom: först till tillfälliga lokaler, sedan till paviljonger. Till en början hade hon tålamod. Men tvivlen växte. Lokalerna var ljusa men opersonliga, utan mattor eller gardiner. Ljudet studsade. Utemiljön såg ut som ett fängelse, med stängsel och grus, berättar hon. Kamraterna försvann en efter en. Till slut fanns bara en kvar i årskullen. Familjen flyttade sonen till en annan förskola i Flens kommun.
– Vi såg att han trivdes mindre och mindre. Till slut kände vi att vi behövde göra något. Det var flera saker som samverkade. Dels att det drog ut på tiden, dels handlade det om miljön både inne och ute, säger Annie Flygare. Flytten var inte enkel. Familjen bor kvar i byn utanför Stjärnhov. – Man river upp relationer till kompisar och pedagoger. Det var inget lätt beslut.
Föräldrarna organiserar sig
Kvar på Kvarnbackaskolan är barnen till Nils Cromnow, Jens Wingren och Andreas Pettersson. Runt köksbord och på fotbollsplaner har föräldrar i Stjärnhov i åratal försökt förstå vad som händer. Nu har några organiserat sig i en “löst sammansatt föräldragrupp”. – Hela tiden har det varit så här: Är det någon som har hört något? Är det någon som vet? Vad ska hända nu? När blir det något nytt?, säger Nils Cromnow.
2024, ett år efter fuktskadorna, fattade kommunfullmäktige beslut om en helt ny skola. Då var planen att lokalerna skulle stå klara 2026. Tiden gick. Föräldrar, elever och personal fick se skisser och modeller. – Barnen fick titta på modeller och det pratades om var kapprummen och biblioteket skulle ligga. Sedan blev det plötsligt väldigt tyst. Det var det som kändes konstigt, säger Jens Wingren. Våren 2026 stod det klart att tidsplanen inte höll. Inflyttningen flyttades till 2028.
Planerna skrivs om
Efter sommaren 2026 har kommunen ändrat planerna och vill bygga en mindre skola. Nya befolkningsprognoser visar ett behov på cirka 65 grundskoleelever, jämfört med 90 i prognoserna från 2024. – Vi ser att barnafödandet har minskat kraftigt, vilket påverkar prognoserna. Den nya bedömningen bygger dessutom på planerad bostadsutveckling i Stjärnhov, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Nicklas Mattsson (S). En uppdaterad förstudie ska nu göras. Det finns inga fastställda kostnadsberäkningar.
– Självklart är en mindre skola mer kostnadseffektiv att bygga än en större, men syftet är inte att spara pengar utan att bygga rätt skola utifrån behovet, säger Mattsson. På frågan om risken för att bygga för litet svarar han: – Vi känner oss trygga med den behovsanalys som gjorts. Samtidigt är det viktigt att skolan utformas så att den går att bygga ut. När kan en ny skola stå klar? – Den tidigare målsättningen var 2028. Jag tror fortfarande att vi kan hamna i närheten av den tidsplanen, men först behöver programhandling, upphandling och beslut bli klara.
Paviljongerna får beröm – och kritik
Papporna i föräldragruppen har en annan bild av paviljongerna än Annie Flygare. De menar att paviljongerna är en bra lösning med god standard, om än med begränsningar. – Att det fungerar så bra som det gör är mycket tack vare lärarna och personalen, säger Jens Wingren. Kvarnbackaskolans rektor Nina Sandberg har förtroende för det nya underlaget. – Vi vill ju ha en ny skola såklart. Jag började som rektor i februari i år och har inte följt hela processen från början. Det är klart att det alltid finns en önskan om att saker ska gå fortare, men nu får vi utgå från att vi fattar kloka beslut framåt.
För papporna handlar skolan om mer än byggnader. Stjärnhov har ett aktivt föreningsliv och många barnfamiljer. – Försvinner skolan går utvecklingen åt andra hållet, säger Jens Wingren. Andreas Pettersson håller med: – Många som tittar på hus här frågar om skolan. De vill veta att det finns en framtid för orten innan de flyttar hit.
Ett nytt hopp efter valet
Annie Flygare berättar att sonen mår bättre på den nya förskolan. – Han började springa från bilen till förskolebyggnaden varje morgon. Skillnaden har varit väldigt stor. Upplevelserna fick henne att engagera sig lokalt i Centerpartiet. – Jag har ju blivit drabbad av det här i allra högsta grad. Jag ser hur lärare får kämpa och hur barnen påverkas.
Efter valet har hoppet väckts på nytt. Föräldragruppen har fått mer konkreta besked och fler möten är inplanerade. – Nu känns det ändå mer hoppfullt. Det finns en dialog och det verkar finnas en plan framåt, säger Jens Wingren. Det nya rödgröna styret har lovat att skynda på. – Vi är väldigt överens om det. Vi hoppas att det ska gå smidigare framåt nu när det finns en tydlig samsyn mellan partierna kring den här skolan. Det har inte alltid funnits tidigare, säger Per Sicking (V). – Vi jobbar på så fort vi bara kan, säger Linda Lundin (S).
Men tålamodet är inte obegränsat. – I den bästa av världar hade vi haft en skola för 90 elever, en idrottshall och invigning 2028. Men framför allt vill vi bara se att det händer något nu, säger Nils Cromnow. – Det viktigaste är att det byggs en skola. Och att det sker så fort som möjligt.
