En rektor som dömts för tjänstefel för att han inte polisanmälde en elev har överklagat domen. Sveriges Skolledare kräver nu att hovrätten prövar anmälningsskyldigheten mot barnkonventionen.
Överklagandet till Svea hovrätt lämnades in den 28 oktober. Rektorn dömdes i oktober för tjänstefel efter att inte ha polisanmält en mellanstadieelev för två händelser av misshandel och kränkning hösten 2025. Händelserna inträffade efter att den nya skyldigheten för rektorer att polisanmäla misstänkt brottslighet hade trätt i kraft i juli 2025. Sveriges Skolledare stöttar rektorn och har anlitat en advokat för hans räkning.
Rektorn var inte i tjänst vid en av händelserna och en ställföreträdare hade utsetts. Vårdnadshavarna hade redan gjort en polisanmälan och fått besked om att den inte skulle tas upp eftersom barnet inte var straffmyndigt. Skolan hade vidtagit åtgärder, bland annat genom att flytta den elev som utsatt en annan för misshandel. Tingsrätten dömde rektorn för tjänstefel enbart för att han inte själv gjorde en polisanmälan och ansåg att han borde ha sett till att en anmälan gjordes när han återgick i tjänst. Rektorn slutade på skolan kort därefter.
Krav på tydlighet från hovrätten
I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, att det är avgörande att hovrätten nu prövar hur anmälningsskyldigheten ska tillämpas i ljuset av barnkonventionen. Hon efterlyser tydliga besked om hur lagen ska tillämpas i praktiken.
“Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utveckla vägledningen med konkreta exempel på hur barnets situation, skolans insatser och alla berörda barns bästa ska vägas in”, skriver Gavelin Rydman. Hon pekar på att skollagen säger att en rektor ska polisanmäla – om det inte finns övervägande skäl som talar emot. I förarbetena har regeringen skrivit att “barnets bästa ska beaktas både när skolan anmäler och när den avstår”, samtidigt som man bedömt att en polisanmälan inte står i konflikt med barnets bästa.
“Men vad ska rektorn väga in i det enskilda fallet?”, frågar hon i artikeln. Hon hänvisar till organisationens remissvar, där man menar att hänsyn måste tas till mognad, impulskontroll och förmåga att förstå konsekvenserna hos barn under 15 år. “När rektorn överväger att göra en polisanmälan måste det barnets bästa vägas in och bedömningen göras utifrån barnets situation”, skriver hon.
Oro och ifrågasättanden i branschen
Domen har väckt starka reaktioner och oro bland rektorer över hela landet. Många uttrycker osäkerhet om hur de ska agera och vad skyldigheten innebär för deras yrkesutövning. Enligt lagförslaget skulle en ventil kunna ge rektorer möjlighet att göra en egen bedömning utifrån situationen innan en anmälan görs. Nu ifrågasätts när ventilen ska användas.
Tingsrättens och åklagarens tolkning var att alla händelser, även mindre allvarliga, ska polisanmälas. Rektorns advokat, Eva Bäckström, har tidigare sagt till Skolledaren: “Som jag ser det bör det krävas mer flagranta felbedömningar för att man ska dömas för tjänstefel för att man valt att inte polisanmäla ett barn. Det måste finnas ett utrymme för bedömningar i det enskilda fallet.”
