En ny Skolverketsrapport slår fast att små byskolor i glesbygden leder till lägre kvalitet och olikvärdighet för eleverna. Resurserna går till att driva byggnader istället för till elevernas behov.
Rapporten visar att glesbygdskommuner ofta har utbildningsnivåer under riksgenomsnittet. Den dyra driften av många små skolor gör att pengarna läggs på kvadratmetrar, inte på faktisk undervisningskvalitet eller stödinsatser. Detta skapar en skolstruktur där geografin styr resursfördelningen mer än elevens individuella behov.
Sämre förutsättningar på alla plan
Enligt Skolverket påverkas allt från lärarkompetens till elevhälsa negativt i de mindre skolorna. Sektorschef Tobias Winterliv i Söderhamn bekräftar bilden. Den spridda skolstrukturen gör det svårare att ge skolorna det riktade stöd de behöver, vilket leder till en uppenbar skillnad i möjligheter beroende på var i landet eleven bor.
