Politikerna i Hässleholms kommun säger nej till en generell rätt för alla hemtjänstbrukare att välja kön på personalen. De hänvisar till att individuella önskemål redan kan tillgodoses vid särskilda skäl, till exempel kulturella behov eller trauma. Men i praktiken vittnar fall om godtyckliga bedömningar och stort lidande bland äldre som inte får gehör.
En kvinna som Frilagt har träffat får en panikattack nästan varje gång hemtjänsten ska hjälpa henne med den personliga hygienen. Trots upprepade önskemål om att slippa manlig personal fick hon nej, med hänvisning till personalbrist. Det pågick i månader, tills en anhörig till slut stängde dörren för män från hemtjänsten. Därefter har bara kvinnor kommit, men då var skadan redan skedd. Hon gråter, skriker och blir så upprörd under besöken att hon ofta får hög puls och feber efteråt, trots att det nu är kvinnor som hjälper henne.
Kristdemokraterna i kommunen har lagt en motion om att ge alla hemtjänstbrukare rätt att välja kön på den personal som utför insatser i hemmet. De menar att trygghet, värdighet och självbestämmande måste vara vägledande principer. Motionen har dock fått nej av både omsorgsnämnden och majoriteten i kommunstyrelsens arbetsutskott, som består av kommunalråden Lena Wallentheim (S) och Joakim Karlsson (M). Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) reserverade sig och ville bifalla motionen.
Styret: Väntar på statlig utredning
Lena Wallentheim och Joakim Karlsson anser att det inte finns anledning att införa en generell rätt, eftersom ”individuella önskemål redan kan tillgodoses när särskilda skäl föreligger”. Enligt dem stämmer det med omsorgsnämndens yttrande, där det står att ett fåtal individer per enhet med välgrundade skäl, till exempel kulturella skäl eller trauma, prioriteras. Joakim Karlsson säger att styrets nej delvis handlar om tidpunkten. Kommunen ska ge omsorgen i uppdrag att genomlysa hela verksamheten, och en separat utredning om val av personalens kön skulle ta för mycket resurser.
Han påpekar att regeringen redan har tillsatt en utredning om hur missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorgen ska motverkas. I den ingår även frågan om val av personalens kön. Utredningen väntas vara klar i juni 2027. Karlsson ser dock redan nu en risk med att låta alla välja, med tanke på rekryteringsproblemen. ”Många som jobbar inom omsorgen är utlandsfödda. Ska man då få tacka nej till dem? Hur ska vi då få människorna att räcka till?” säger han.
Personalens rättigheter lyfts fram
I omsorgsnämndens utredning av motionen betonades personalens rättigheter och arbetsmiljö. En generell valfrihet skulle enligt utredningen kunna stå i konflikt med diskrimineringslagstiftningen om personal väljs bort på grund av kön, både vid rekrytering och i arbetsmiljön. Verksamheten skulle kunna tvingas prioritera kön framför kompetens, och personalstyrkan skulle behöva utökas med fler kvinnor. I mars 2026 hade hemtjänsten 624 anställda, varav 482 kvinnor och 142 män.
Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) skriver i sin reservation att omsorgstagarnas välbefinnande måste komma först och att det måste vara slut på att ta sådana här frågor med en axelryckning. Även Folkets Väl i kommunen, genom Ulrika Widmark Barnekow, skrev i en protokollsanteckning att de har samma uppfattning som motionärerna och tycker att det är rimligt att omsorgstagare får välja kön för att känna sig trygga i hemmet.
Joakim Karlsson medger att det har funnits och fortfarande finns problem i delar av omsorgen, vilket också har framgått av det som skrivits offentligt. Han hoppas att den planerade genomlysningen av verksamheten kan upptäcka om det finns olika kulturer på olika enheter som behöver åtgärdas, så att förutsättningarna blir lika överallt. Motionen ska behandlas vidare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
