Ett brev i brevlådan förändrade allt för Liselott Lindell. CSN krävde att hon omedelbart skulle betala tillbaka över 62.000 kronor i studiemedel. Hon fick 30 dagar på sig att skrapa ihop pengarna – en summa som snabbt växte till närmare 70.000 kronor.
– Jag blev rädd och förtvivlad. Det är inga pengar jag har liggandes, säger Liselott Lindell, 52 år från Kristianstad. Kravet kom som en chock. Hon är långt ifrån ensam. Nästan 14.000 personer har under 2024 fått betala tillbaka studiestöd de fått ut för mycket. I snitt handlar det om strax under 29.000 kronor. Men Liselotts fall sticker ut med en betydligt högre och mer akut summa.
Liselott Lindell har arbetat som undersköterska större delen av sitt liv. En olycka 2010, där hon skadade axeln, tvingade henne att sluta. Efter skadan drabbades hon av en infektion till följd av ett vårdfel. Sedan dess har hon fått ersättning för förlorad inkomst från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf). Perioder av arbetslöshet och utförsäkring har präglat hennes vardag. I hopp om en ny start valde hon mellan 2021 och 2023 att omskola sig till socialpedagog på distans, samtidigt som hon arbetade deltid som samordnare på kommunen.
Den dolda fällan i fribeloppsreglerna
Anledningen till det massiva återkravet var en retroaktiv utbetalning från Löf i juni 2023. Liselott fick då en klumpsumma på drygt 116.000 kronor. Enligt henne handlade 97.000 kronor om ersättning för inkomstförlust mellan 2019 och maj 2023, resten var dröjsmålsränta. Hon hade varit noga med att redovisa all sin inkomst, inklusive de månatliga 900 kronorna från Löf, till CSN under studietiden. Men denna oväntade, efterföljande utbetalning blev hennes fallgrope.
– Jag förstår att det kan kännas märkligt, när man får en oväntad utbetalning efter att studiemedlen betalats ut, men så ser reglerna ut, säger Joacim Strömblad, utredare hos CSN. Han förklarar att myndigheten ser på all inkomst under ett kalenderhalvår, oavsett om den kom före, under eller efter studierna. Har man haft för mycket inkomst över fribeloppet, påverkas rätten till de utbetalda studiemedlen. Reglerna, som syftar till att studiemedel ska vara behovsprövade, har funnits sedan 1990-talet.
Ett krav utan förbarmande
För Liselott innebar reglerna att hon plötsligt stod med en skuld på över 62.000 kronor som skulle betalas inom 30 dagar. – Hur rimligt är det att man ska betala 70.000 kronor på 30 dagar? frågar hon. Joacim Strömblad vid CSN erkänner: – Jag hade inte heller tyckt det var särskilt kul, men man kan kontakta oss för att diskutera en återbetalningsplan. Han påpekar att kravet på omedelbar återbetalning kommer från lagstiftningen, inte från CSN själva.
Liselott har överklagat beslutet flera gånger, men fått avslag varje gång. CSN uppmanade henne att kontakta Skatteverket för att få beloppet omklassificerat, men varken Skatteverket eller Löf kunde hjälpa. – Både Skatteverket och Löf säger att det är upp till CSN:s goda vilja. Men CSN lyssnar inte, säger hon. I september betalade hon till slut. Summan hade då vuxit till 66.490 kronor inklusive ränta. Hon fick först en återbetalningsplan, men valde att betala hela beloppet direkt efter att ha lånat pengar av sina föräldrar.
– Nu har jag turen att mina föräldrar kunde lägga ut så länge. Jag har fått låna pengar av dem tidigare. Det sliter hårt på psyket. Jag är 50 år, jag vill inte vara beroende av mina föräldrar eller min man, berättar Liselott Lindell. Hon upplever att systemet är felaktigt och hoppas att fler som drabbats vågar överklaga. Hennes fall belyser hur en teknisk regeländring – tillfällig avskaffande av fribeloppet under coronapandemin följt av en återgång till strikta regler – kan slå hårt mot enskilda medborgare som agerat i god tro.
