I Nyköpings kommun och på många andra håll saknas resurser för att ge elever med funktionsvariationer en rimlig skolgång. De finns i klassrummen men får ofta otillräckligt stöd, vilket påverkar hela undervisningen.
Lärare vittnar om ett system i fritt fall, där elever med särskilda behov, som autism eller andra npf-diagnoser, ofta placeras i vanliga klasser utan tillräckliga anpassningar. Resurserna är minimala och stödet kommer ofta från outbildad personal. Det innebär att eleverna inte klarar sina anpassade uppgifter, har svårt med det sociala samspelet och kan störa undervisningen för övriga.
Särskilda grupper ger bättre förutsättningar
I flera skånska kommuner har man en annan modell. Elever som inte klarar av den vanliga skolgången går i små, resurssatta grupper anpassade efter deras funktioner. De är integrerade i skolan, men inte i den vanliga klassen, vilket ger dem en chans att lyckas utifrån sina förutsättningar.
Bristen på kompetens sänker kvaliteten
När elever med omfattande behov inte får tillräckligt stöd krävs oproportionerligt mycket av lärarens tid och resurser. Det går ut över undervisningen för alla. På många skolor saknas dessutom specialpedagoger, kuratorer och bibliotekarier, vilket förvärrar situationen. Att ge alla barn en rimlig chans, oavsett om de går i ordinarie eller anpassad skolgång, kräver investeringar.
