Regeringens förslag om att sänka straffåldern till 14 år för grova brott möts av skarpa varningar från experter som ser risken för en ökad ungdomskriminalitet och fler brutna liv, i likhet med USA:s misslyckade hårdare tag på 1990-talet.
Den svenska regeringens planer på att sänka straffåldern riskerar att slå mot fel människor och skapa fler offer, enligt analyser som pekar på amerikanska erfarenheter. Journalisten Carmilla Floyd, som dokumenterat gängkriminalitet i Los Angeles, varnar för att Sverige står inför ett vägval som kan förstöra unga liv i onödan. Hon hänvisar till historien om Antuan, en tolvårig pojke i USA som dömdes till sex månaders uppfostringsläger för att ha burit en snusnäsduk och keps i gängfärger. Pojken, som tidigare varit en förebild, återvände från lägret arg, rädd och isolerad – en skada som aldrig läkt.
Forskning visar att barn och unga är särskilt mottagliga för rehabilitering och att de flesta växer ur kriminellt beteende. En politik som prioriterar straff framom stöd riskerar därför att förvärra problemen. Floyd betonar att massinlåsning enligt amerikansk modell inte löser den svenska gängkrisen, utan kräver en individanpassad och rehabiliterande ansats för att skydda samhället på lång sikt.
Personliga tragedier belyser systemets svikt
Offren för gängkriminaliteten är inte bara de direkt drabbade, utan även syskon och familjer som lämnas i sorg och utan stöd. Floyd intervjuade Zosis, en 17-årig tjej vars bror Salle sköts ihjäl av andra gängmedlemmar. Efter broderns död hamnade Zosis i depression och placerades på familjehem. Hon har nu hittat en form av lugn på ett HVB-hem med bra ledning, men bearbetar sorgen genom poesi och föreläsningar i skolor om gängkriminalitetens återvändsgränder.
Hennes berättelse illustrerar hur våldsspiralen skapar sekundära offer som kämpar för att hitta mening efter tragedin. Det är dessa unga människor som riskerar att glömmas bort i en politisk debatt som fokuserar på hårdare straff snarare än förebyggande insatser och stöd till de drabbade.
Sverige vänder mot ungdomsfängelser
Trots erfarenheterna från utlandet planerar Sverige nu att öppna nya anstalter för barn mellan 15 och 17 år, ett steg bort från den avveckling av ungdomsfängelser som inleddes 1979. Floyd ser detta som ett direkt steg i fel riktning som riskerar att reproducera de amerikanska misstagen. Istället för att låsa in unga behövs en satsning på att återställa likvärdigheten i skolan och skapa ett mer jämlikt samhälle som ger alla barn en chans.
Den kriminella världen fungerar alltmer som en marknad där olika aktörer konkurrerar, och den organiserade brottsligheten har blivit skicklig på att via sociala medier utnyttja unga som växt upp i en osäker gig-ekonomi. Att bekämpa detta kräver mer än fängelsestraff; det kräver en samordnad insats från samhället, skolan och socialtjänsten för att nå barnen innan de dras in i kriminalitet.
