Färre våldsdrabbade vuxna och barn får plats i skyddat boende sedan flera år, en minskning som fortsätter trots nya lagar för bättre kvalitet. En uppföljning från Statskontoret pekar på att kommunerna inte har råd med den dyrare insatsen och blir allt mer restriktiva.
Antalet placeringar i skyddat boende har minskat stadigt, en trend som inte tycks ha med en eventuell nedgång i våldet att göra. Istället används insatsen alltmer som en sista utväg för de allvarligaste fallen, medan andra boendelösningar prioriteras. Bakomliggande orsaker är de ökade kostnaderna för kommunerna efter lagändringar 2024 som skulle stärka kvalitén och barnens behov.
Dyrare krav lämnar utsatta utan skydd
Kraven på separata utredningar för barn och vuxna har medfört ett behov av fler socialsekreterare, vilket drivit upp kostnaderna. Enligt intresseorganisationen SKR räcker de statliga medlen knappt till att täcka detta utökade arbete. Dygnskostnaden för en vuxen i skyddat boende ligger i snitt på 1900 kronor, betydligt högre än regeringens beräknade 1400 kronor. Situationen beskrivs som i praktiken ofinansierad.
Ansvarsskyffling mellan stat och kommun
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) understryker att grundkostnaden för skydd mot våld är ett kommunalt ansvar. Samtidigt öppnar ministern för att extra resurser kan komma att beviljas i framtiden. Statskontorets uppföljning visar dock att minskningen av antalet placerade personer har fortsatt även efter de senaste lagändringarna, vilket indikerar att de förväntade förbättringarna uteblir för de utsatta.
