Svenska kommuner fortsätter att placera barn på HVB-hem som drivs av kriminella nätverk, utan att få veta vilka boenden som är inblandade. Polisen och tillsynsmyndigheten vägrar lämna ut informationen med hänvisning till sekretess, trots att över 200 miljoner kronor i kommunala medel går till de aktuella bolagen.
För en månad sedan slog polisen larm om att 18 HVB-hem i landet drivs av organiserad brottslighet, där personal har kopplingar till kriminella nätverk. Rapporten var anonymiserad, men en granskning har visat att svenska kommuner förra året betalade mer än 200 miljoner kronor till dessa bolag. Troft löften om snabba åtgärder från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) har bolagen kvar sina tillstånd och barn fortsätter att placeras där.
Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholm, uttrycker stor frustration över att kommunerna hålls utanför. Han påpekar att polisen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och medier har kunskapen, medan de som faktiskt ansvarar för placeringarna förblir ovetande. Kommunernas intresse av att skydda barn väger tyngre, menar han, än de sekretesskäl som anförs.
Sekretess sätter stopp för insyn
Polisen har formellt avslagit Stockholms stads begäran om att få ta del av uppgifterna. I sitt svar motiverar de att utlämnande kan skada enskilda individer och att sekretessskyddet väger tyngre. Ojanne beskriver detta som absurt och menar att staten i praktiken sätter aktieägares intressen framför barns säkerhet. Han har vänt sig till både justitie- och socialtjänstministern utan att få gehör.
IVO uppger att de erbjuder kommunerna verktyget Placeringsstöd, som ger tillgång till information om tillsynsresultat och domstolsprocesser. Myndigheten hävdar samtidigt att sekretessbestämmelser begränsar vad de kan dela direkt och att de gör så mycket som möjligt. Ojanne kontrar med att kommunerna behöver information här och nu, inte efter att långa myndighetsprocesser har slutförts.
Regeringens ansvar ifrågasätts
Regeringen har lagt fram ett förslag som ska tvinga kommuner och regioner att lämna ut information till brottsbekämpande myndigheter. Alexander Ojanne påpekar att flödet även måste gå åt andra hållet. Kommunerna behöver själva få bättre insyn för att kunna fatta säkra placeringar. Han efterlyser ett tydligt statligt ansvar för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet via de boenden som ska skydda dem.
