Kriminalvården bedömer att 75 procent av de intagna har medel- till hög risk för återfall i brott. Trots det når myndigheten inte alla med behandlingsprogram. Linda Johnsson, 34, fick vänta i två år på sin behandling.
Statistik visar att 8 952 av 12 754 intagna deltog i behandlingsprogram under 2025. Enligt myndighetens egna beräkningar skulle cirka 614 fler personer behöva delta för att nå alla med medel- till hög återfallsrisk. Martin Lardén, chef vid Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram, säger att arbetet måste fortsätta. ”Vi kan inte bara förvara klienter för då kommer de ut sämre än vad de är idag”, konstaterar han.
Långa väntetider är vanliga
Överfulla anstalter har varit ett problem sedan 2018. Martin Lardén förklarar att det är vanligt att klienter får vänta på specialiserade insatser eftersom de med mest akuta behov prioriteras. Linda Johnsson hann bara delta i fyra månader av sitt behandlingsprogram innan hon frigavs efter två års väntan. Hon beskriver en verksamhet som ständigt släcker bränder. ”De har inte kapacitet att rehabilitera”, säger hon.
Risk för försämrad rehabilitering
Linda Johnsson varnar för att bristen på resurser försämrar rehabiliteringsmöjligheterna och ökar återfallsrisken. ”Läker man inte kommer man inte kunna göra sitt liv bättre. Då fortsätter man med det som man har gjort innan”, säger hon. Hon hade destruktiva förhållanden och blev dömd för grova narkotikabrott och penningtvätt. Trots nära kontakt med myndigheter fick hon inte tillräcklig hjälp i tid. ”Att vänta ett år för att få prata med en psykolog när du är 20 år och sitter i fängelse, det är helt fruktansvärt”, berättar hon.
