Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, riktar skarp kritik mot Umeå kommuns socialtjänst för att ha placerat en tonåring i familjehem två gånger innan utredningarna av hemmen var genomförda. Myndigheten konstaterar även att socialtjänsten inte bedömde barnets skyddsbehov efter orosanmälningar och att barnets rätt att komma till tals inte respekterades.
I ett nytt beslut slår Ivo fast att individ- och familjenämnden i Umeå har hanterat ett barnärende felaktigt på flera avgörande punkter. Kritiken är omfattande och pekar på systemiska brister. Tonåringen placerades i två olika familjehem utan att socialtjänsten först hade slutfört de utredningar som krävs för att säkerställa att hemmen är lämpliga och säkra. Dessutom genomförde inte socialtjänsten en korrekt bedömning av om barnet hade ett omedelbart skyddsbehov när orosanmälningar inkom.
Ärendet har en bakgrund av intern konflikt. Anmälan till Ivo lämnades 2021 av två socialsekreterare som visselblåste om påstådda oegentligheter inom verksamheten. De två anställda, som varnat socialdirektör Karolina Lundqvist och nämndordförande Andreas Lundgren (S), blev senare avstängda, anklagade för tjänstefel och utköpta från sina tjänster. I ett brev till kommunpolitiker hävdar de att de utlovats skydd men i stället utsattes för repressalier.
Placeringar skedde innan utredningarna var klara
Ivo:s granskning visar att socialtjänsten genomförde väsentliga delar av utredningen av det första familjehemmet först efter att barnet redan hade placerats där. Först fem dagar efter placeringen inhämtades kontaktuppgifter till två kommuner som referenter. En av referenterna hade inget att anmärka, medan den andra inte längre var i tjänst. Även den andra placeringen skedde innan utredningen var färdig. Barnet placerades i det andra hemmet innan beställda registerutdrag, inklusive uppgifter från belastningsregistret, hade inkommit. Dessutom hann inte socialtjänsten rådgöra med de två kommuner som tidigare hade barn placerade i samma familjehem.
Brister i hantering av orosanmälningar
Myndigheten kritiserar också socialtjänstens hantering av de inkomna orosanmälningarna. Enligt lag ska en skyddsbedömning göras samma dag en anmälan kommer in, eller senast dagen efter. I detta fall genomförde nämnden en förhandsbedömning efter de två anmälningarna, men Ivo bedömer att det är en brist att förhandsbedömningar inte genomförts eller dokumenterats för alla inkomna ärenden. Socialtjänsten bedömde att barnet inte hade ett omedelbart skyddsbehov, men kunde inte i dokumentationen motivera hur man kommit fram till den slutsatsen – något som är ett lagkrav.
En ytterligare allvarlig brist som Ivo pekar på är att det inte går att utläsa ur handlingarna om nämnden erbjudit eller haft samtal med den berörda tonåringen. Enligt lag ska ett barn som en åtgärd rör få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Om barnet inte uttrycker sig ska hans eller hennes inställning kartläggas på annat sätt. Ivo vill särskilt påtala att det är av stor vikt att barnet ges möjlighet att komma till tals.
Nämnden måste redovisa åtgärder
I sitt svar till Ivo har nämnden erkänt att bristerna utgör avsteg från gällande rutiner och bristande följsamhet till föreskrifter. Ivo kräver nu att individ- och familjenämnden senast den 31 augusti 2024 redovisar sin inställning till beslutet och vilka åtgärder som har genomförts eller planeras för att rätta till de påpekade bristerna. Ärendet, som inkom till Ivo i november 2021, har hanterats av två olika regionala avdelningar inom myndigheten på grund av jäv.
Folkbladet har sökt nämndens ordförande, Andreas Lundgren (S), för en kommentar. Han meddelar via SMS att han ännu inte gått igenom beslutet i detalj. ”Ärendet är planerat att komma upp i nämnden i september, då kommer nämnden svara på kritiken och redogöra för planerade åtgärder”, skriver Lundgren.
