En man åtalas för våldtäkt mot en kvinna med intellektuell funktionsnedsättning. Åklagaren menar att han utnyttjat hennes särskilt utsatta situation vid elva tillfällen. Mannen erkänner samlag men hävdar samtycke, trots att han säger sig ha vetat att hon inte var “lika smart”.
En man har åtalats för våldtäkt efter elva misstänkta övergrepp på två orter i Mellansverige. Offret är en kvinna med en NPF-diagnos och en intellektuell funktionsnedsättning. Hon beskrivs i förundersökningen ha en mycket yngre mental ålder än sin fysiska, där både vittnen och förhörsledare liknar henne vid ett barn. Åklagaren framhåller att detta placerade henne i en särskilt utsatt ställning, något som mannen enligt åtalet utnyttjade. De två är närstående.
I polisens utredning har bilder och filmer av sexuell karaktär på kvinnan hittats i mannens mobil. Kvinnan har även vittnat om att mannen hotade henne. Han ska ha sagt att hon inte skulle få spela på sitt Nintendo om hon inte gjorde som han ville. De misstänkta våldtäkterna ska ha ägt rum mellan 2019 och 2024.
Hotade barn och ser ner på andra
Mannen åtalas också för sexuellt ofredande mot barn. Han misstänks i december 2025 ha uppmanat en 12-årig flicka att visa sig naken. De två målsägandena känner varandra. Enligt förhör med den vuxna kvinnan var det när den 12-åriga flickan berättade om ofredandet som hon själv valde att anmäla våldtäkterna. Mannen nekar till brottet mot barnet.
I förhör med den tilltalade erkänner han samlag med den vuxna kvinnan, men hävdar att det skedde med samtycke. “Jag har vetat länge att hon inte var lika smart eller intelligent som resten, men jag visste inte att det var till den graden att hon inte kunde samtycka”, säger han. Mannen beskriver sig själv som väldigt intelligent.
“De är alla under mig”
När förhörsledaren frågar hur hans självbild går ihop med bedömningen av kvinnan svarar han: “Jag ser ner på andra människor och därför inte vet var gränsen går”. Han utvecklar: “Redan som tonåring tänkte jag att jag inte kan leta efter någon på min egen grad, för då kommer jag vara ensam resten av mitt liv. Så jag har svårt att räkna en sorts person från en annan. För från var jag sitter är de alla under mig”.
Kvinnans advokat kommenterar hennes mående: “Måendet hos målsäganden är bättre än man skulle kunna tro, men det är inte särskilt bra”. Fallet väcker frågor om särskilt utsatta personers skydd och bedömningen av samtyckesförmåga.
