Falubon Widar Andersson har JO-anmält Migrationsverkets beslut att bevilja Borlängepolitikern Mohamed Ali svenskt medborgarskap. Anmälan görs efter att Ali först fått avslag med hänvisning till att han inte levde hederligt, en bedömning som även domstolen höll med om, men sedan ändå fick medborgarskap.
Fallet har väckt frågor om medborgarskapsprövningens tillförlitlighet. Vad förändrades egentligen mellan de två prövningarna? Offentliga uppgifter tyder inte på någon förbättring. Tvärtom pekar de på fortsatt ekonomisk misskötsel, nya betalningsförelägganden och skulder under pågående skuldsanering.
Ali ska enligt underlag ha uppgett inför domstol i juni 2025 att hans kronofogdeskuld var helt återbetald, trots att skuldsaneringen fortfarande pågick. Han hänvisade också till verksamheten i bolaget Verisom, ett företag som inte går att hitta någonstans. Det väcker starka tvivel om uppgifternas riktighet.
Tre möjliga förklaringar
Det går inte att nöja sig med förklaringen att Migrationsverket antingen visste allt och sa ja ändå, eller att myndigheten saknade grepp om sitt eget underlag. En tredje möjlighet är att Ali vilseledde myndigheten. I dag saknas dock möjlighet att återkalla ett medborgarskap enbart för att det kan ha beviljats på vilseledande grunder.
Journalister som försökt granska fallet har stött på sekretess, vilket gör JO-anmälan extra viktig. Widar Andersson menar att staten kan ha fått en växande, normgivande skandal på halsen – en skandal som kan tjäna flera goda syften för en säkrare nation.
Frågan om processens tillit
Kärnan är om svenska medborgare ska kunna lita på medborgarskapsprocessen. När en person bedöms som ohederlig och kort därefter blir svensk medborgare – en förutsättning för att kunna komma in i riksdagen – utan att levnadssättet tycks ha förbättrats, krävs en grundlig granskning. Då krävs svar. En prövning av Justitieombudsmannen är inte bara rimlig utan nödvändig.
