En ny rapport från Riksrevisionen visar att flera stora myndigheter riskerar att diskriminera personer med annan etnisk bakgrund, med problem som poliskontroller baserade på hudfärg och avslag på bidrag på grund av utländskt klingande namn.
Flera stora myndigheter riskerar att diskriminera personer med annan etnisk bakgrund, visar en ny rapport från Riksrevisionen. Granskningen av sju myndigheter visar systematiska brister i arbete mot etnisk diskriminering. Poliskontroller baserat på hudfärg, avslag på bidragsansökningar på grund av utländskt klingande efternamn och andra beslut som påverkas av en persons namn och utseende är exempel på problem som förekommer. Rapporten granskar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Slutsatsen är att myndigheterna brister i sitt arbete och behöver bli besser på att förebygga etnisk diskriminering. Riksrevisionen kräver att regeringen ser till att myndigheterna bättre följer upp insatserna. Problemen är ofta baserade på enskilda händelser, men en enskild persons upplevelse av ett myndighetsbeslut räcker inte som vägledning. Det är svårt för individen att upptäcka och anmäla diskriminering eftersom de sällan har insyn i hur beslut fattas i jämförbara fall. Myndigheterna behöver ha andra sätt att fånga upp risker. En av de granskade myndigheterna är Polisen, där det finns rättsliga oklarheter om när det är berättigat att använda uppgifter om etnisk tillhörighet i brottsbekämpning. Det kan vara svårt för enskilda polisanställda att göra avvägningar i gråzoner. I dag saknar myndigheterna verktygen som krävs för att upptäcka och förebygga risker för etnisk diskriminering.
