Ett Öresundståg på väg mot Köpenhamn stannade i tunneln mellan Pepparholm och Kastrup efter ett strömavbrott. Cirka 130 passagerare fick sitta fast i mörker och värme i tre timmar medan motstridiga besked gavs om hur de skulle evakueras. Nu ska de inblandade parterna gå igenom händelsen för att se om rutinerna kan förbättras.
På måndagskvällen den 26 oktober kom uppgifter från trafikledningen för Öresundstågen om att ett tåg på väg mot Danmark hade rivit ner kontaktledningen på Pepparholm. Tåget stod stilla i tunneln. Den danska medieorganisationen DR var först med att rapportera händelsen. Passageraren Saskia Kjellström berättar för Sydsvenskan att det först började blixtra bredvid tåget och att hon hörde höga smällar innan tåget stannade.
– Så sitter vi stilla en stund och de säger att vi har ett elektriskt fel. Föraren kommer ut, tar på sig en väst, går ut och kollar. När han kommer in får vi veta att de tror att en kabel ramlat ner och att det är extremt farligt att gå ut, säger hon. Efter en halvtimme försvann strömmen helt och det blev mörkt i tåget. Nödbelysningen i tunneln och mobiltelefonerna gav visst ljus. Även luftkonditioneringen slutade fungera och det blev väldigt varmt, vilket fick personalen att öppna dörrarna för att få in luft.
Motstridiga besked under väntan
Det första meddelandet kom efter ungefär en timme, enligt Saskia Kjellström. Då fick passagerarna veta att de skulle hämtas av ett dieseltåg från danska sidan. Efter två timmars väntan ändrades beskedet: bussar skulle komma från svenska sidan. Ytterligare en halvtimme senare meddelades att man i stället kanske kunde få igång strömmen igen. – Men det blixtrade och smällde igen. Tyvärr funkade det inte, vi måste ringa bussarna, berättar Kjellström. Därefter gjordes ett nytt försök. Ljuset tändes och tåget kunde köra till Kastrup.
Enligt information från Öresundsbron hade ett annat tåg kopplats på för att dra det fastsuttna tåget, något Saskia Kjellström inte kunde se. – Jag tyckte det var extremt dåligt organiserat, vi var jättenära Kastrup, jag förstår inte varför vi skulle sitta där i tre timmar, utan vatten eller någonting, säger hon.
Oklart ansvar mellan aktörer
Det är komplicerat att fastställa exakt vad som hände och vem som hade ansvar. Skånetrafiken känner till händelsen, men inte orsaken, och hänvisar till svenska Trafikverket. Trafikverket har ingen notering om händelsen och hänvisar till danska Banedanmark, eftersom den ägde rum på dansk sida. Rasmus Bloch Hansen på Banedanmarks presstjänst bekräftar händelsen men menar att tågoperatören VR ansvarar för information till passagerarna och eventuell evakuering.
Driften av Öresundstågen sköts sedan december 2025 av VR Sverige AB, ett bolag som ägs av den finska motsvarigheten till SJ. VR Sveriges kommunikatör Rose Saremi uppger att bolaget under händelsen ”arbetade aktivt med att undersöka och utvärdera olika alternativ för att kunna föra resenärerna vidare på säkert sätt”.
Infrastruktur och drift i olika händer
Järnvägen på hela Öresundsförbindelsen ägs och underhålls av det svensk-danska Øresundsbro Konsortiet, även kallat Öresundsbron. Trafikledning och eldriftledning på hela sträckan sköts dock av svenska Trafikverket och danska Banedanmark på uppdrag av Öresundsbron. – Det är Öresundsbron som äger själva infrastrukturen. Men det är ju andra som står för det operativa, och det här är mer en operativ fråga, säger John Alexander Sahlin, pressansvarig på Öresundsbron.
Enligt den ursprungliga informationen var en kontaktledning nedriven, vilket stoppade trafiken och bröt strömmen. Senare framkom att det i stället kunde vara fel på tåget. Öresundsbron har bett Banedanmark om en rapport om händelseförloppet. – Vi kommer att utvärdera händelsen tillsammans med Banedanmark och våra övriga partners för att identifiera vad vi kan lära oss och om arbetssätt eller rutiner behöver förbättras, skriver Sahlin i ett mejl till Sydsvenskan.
VR:s presstjänst uppger också: – Vi följer nu upp händelsen tillsammans med berörda parter för att gå igenom händelseförloppet, dra lärdomar och identifiera eventuella förbättringsområden.
