Flickor som varit tvångsplacerade på Statens institutionsstyrelses hem vittnar om övergrepp, våld och traumatiserande isolering. De kräver nu upprättelse och en omedelbar systemförändring.
Linn Skånberg, 27, är en av många som under tonåren placerades på ett Sis-hem. Hon beskriver en tid präglad av inlåsning och medicinering utan att ha begått något brott. Hennes vittnesmål är en del av ett växande upprop där tidigare placerade flickor kräver att makthavare vaknar och tar ansvar för de skador systemet orsakat.
Sis har 21 särskilda ungdomshem med sammanlagt 730 platser. Under senare år har larm om allvarliga missförhållanden på flera anläggningar ökat. Rapporter pekar på att unga flickor har utsatts för hot, våld och sexuella övergrepp från personalen. Polis och socialtjänst har varnat för fullbelagda boenden, med särskilt långa köer för tjejer, samt kritiserat bristande säkerhet.
Krav på konkreta åtgärder
Uppropet, som fått bred uppmärksamhet och många underskrifter, ställer specifika krav på politiker och myndigheten. De kräver ansvarstagande för de skadorna som orsakats, en systemförändring som skyddar framtida flickor, och en utredning om varför flickor under 15 år är överrepresenterade vid placeringar och användning av isoleringsceller.
Myndighetens svar uppfattas som tomt
I ett mejlsvar hävdar Sis pressekreterare Jesper Lindberg att myndigheten delar uppropets omsorg om utsatta flickor och strävar efter att skapa goda förutsättningar. Svaret har dock mötts av avfärdande från Linn Skånberg och andra bakom uppropet. De efterlyser istället konkreta åtgärder och menar att tomma försäkringar inte räcker för att reparera skador eller förhindra nytt lidande.
