Statens institutionsstyrelse (SiS) vägrar att svara på frågor om det planerade utslussningsboendet i Norberg. Denna tystnad från en myndighet med ansvar för utsatta ungdomar väcker allvarliga frågor om transparens och ansvar.
Flera försök att få kontakt med Sundbo SiS har mötts av fullständig tystnad. Denna kommunikationsvägran från en statlig myndighet signalerar brist på respekt och en oroande ovilja till insyn. Allmänheten och berörda anhöriga lämnas utan svar på grundläggande frågor om verksamheten.
Ett ansvar som kräver öppenhet
SiS bär ett tungt ansvar för de ungdomar som placeras i deras vård, liksom inför samhället i stort. Öppenhet och dialog är i denna roll inte frivilliga, utan en skyldighet. När myndigheten slutar kommunicera riskerar det att ytterligare undergräva förtroendet för en verksamhet som redan är starkt omdebatterad.
För att återupprätta förtroendet krävs omedelbara åtgärder. Ansvariga på SiS måste ta sitt uppdrag på allvar, återuppta dialogen och visa den transparens som krävs. I detta fall är tystnad ett otillräckligt och oacceptabelt svar på allmänhetens och anhörigas legitima frågor.
