Fyra av tio elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. En ny rapport från Riksförbundet Attention visar på ett systemiskt misslyckande där elever känner sig som ett problem.
43 procent av elever med NPF får inte tillräckliga betyg för ett nationellt gymnasieprogram. Ytterligare 21 procent klarade inte av att få godkänt i ett enda ämne. Siffrorna, som nu presenterats för första gången, beskrivs som chockerande men inte oväntade. Eric Donell, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, pekar på skolans kompensatoriska uppdrag som den centrala orsaken till misslyckandet.
– Det beror inte på elevens funktionsnedsättning. Det handlar om att man har misslyckats med det kompensatoriska uppdraget, säger Donell. Han understryker att problemet är systemiskt och kräver omfattande åtgärder inom skolväsendet för att vända utvecklingen.
Kräver fler vuxna och färre elever
För att skolan ska kunna ge rätt stöd krävs enligt Attention flera konkreta förändringar. Eric Donell lyfter fram behovet av mer tid för lärare att planera, ökad kunskap om NPF på alla nivåer – inklusive rektorsutbildningen – samt fler vuxna i skolmiljön. En central punkt är att minska antalet elever per klass.
– För det är framför allt andra elever som splittrar fokuset, förklarar Donell. Målet är att skapa en mer lugn och förutsägbar miljö där elever med koncentrationssvårigheter kan trivas och prestera.
”Jag kände mig som ett problem”
Linnea Alstermark Lilliehöök, som har autism och adhd, upplevde bristen på stöd på nära håll. Trots att både hon och hennes föräldrar vädjade om hjälp fick hon inte den anpassning hon behövde. Till slut blev psykiska påfrestningarna för stora.
– Jag slutade gå dit. Det var jättetufft. Jag pratade med skolan, men de ville inte lyssna, berättar hon. Utan gymnasiebehörighet efter nian beskrev hon en period av isolering och sorg. – Jag kände mig som ett problem mer än en person eller del av klassen.
Efter att ha pluggat upp sina betyg via ett introduktionsprogram går Linnea nu på gymnasiet, där hon trivs med lärare som har kunskap om hennes behov.
Lagstiftningen anses otillräcklig
En rapport från riksdagens utbildningsutskott bekräftar den allvarliga bilden och konstaterar att barn med NPF slås ut ur den svenska skolan. Gymnasie- och kunskapsminister Lotta Edholm (L) erkänner brister i den nuvarande lagstiftningen.
– Ett skäl är att vi har en helt otillräcklig lagstiftning. Barn har inte tillräcklig rätt till särskilt stöd i skolan i dag, säger Edholm. Hon meddelar att en omfattande lagändring är på gång för att göra rätten till stöd tydlig och starkare.
