Haninge kommun har stoppat bygget av en solcellspark i Västerhaninge och polisanmält ägarbolaget för misstänkt miljöbrott. Inspektörer som besökte platsen fick huvudvärk och en frätande känsla i halsen efter att ha hittat byggsopor och oljiga pölar.
När kommunens inspektörer anlände oanmälda till arbetsområdet i september stod grinden öppen och ingen personal var på plats. I massorna som skulle användas som fyllnadsmassor hittade de elkablar, plaströr, armeringsjärn och glas. I vattenpölarna låg oljiga hinnor och ett vattendrag genom området hade torkat ut. Besöket fick omedelbara konsekvenser för inspektörerna, som fick rodnad i ögonen, en frätande känsla i halsen och huvudvärk.
– Det är såklart allvarligt och vi avlägsnade oss från platsen, säger Rebecca Briving, bygg- och miljöchef på Haninge kommun. Kommunen hade tidigare fått klagomål från grannar om att arbetet pågick nattetid, att det dammade och att närboende fått ögonreaktioner. Det har även kommit in anmälningar om att husdjur mått dåligt och att barn lekt på arbetsområdet.
Tillståndet bröts – bygget stoppat
Bolaget fick i oktober förra året tillstånd att använda nästan 100 000 kubikmeter jord, sten och betong som fyllnadsmassor för att kunna bygga solcellsparken och en ellagringsanläggning. Tillståndet medgav arbete och transporter på vardagar mellan klockan 07 och 19. I mitten av oktober i år beslutade kommunen om ett omedelbart förbud mot att ta emot eller hantera massor på fastigheterna och polisanmälde bolaget för misstänkt miljöbrott.
Kommunen kräver nu nya provtagningar och kommer själv att ta extra prover, som ska analyseras på ett separat laboratorium. Bolaget vill inte ställa upp på intervju men uppger i ett mejl att det redan har tagit nya prover och att eventuella anmärkningar i provsvaren kommer att åtgärdas omedelbart.
Ett nationellt problem med koppling till brottslighet
Henrik Sandström, expert på illegal avfallshantering på Naturvårdsverket, bekräftar att byggsopor i fyllnadsmassor är ett problem i hela landet. Problemet har i vissa fall kopplingar till organiserad brottslighet. Det finns ingen officiell statistik och mörkertalet anses stort, men i lägesbilder från den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har man sedan 2021 sett en ökad aktivitet.
– Det aktörerna gör är att erbjuda en tjänst. Tar betalt. Men sedan inte utföra tjänsten. Och kostnaden för att hantera avfall på ett korrekt sätt kan vara hög så man kan tjäna ganska mycket pengar i det sammanhanget, säger Sandström. Han betonar att illegal avfallshantering är ett stort hot mot miljön, människor och djur, och att de negativa konsekvenserna inte bara är miljömässiga.
– Det kostar också enorma pengar och resurser att hantera det här på rätt sätt. Och det är ofta skattebetalarna som får stå för notan, för de oseriösa aktörerna har ett upplägg som gör att de ofta kommer undan, säger Henrik Sandström.
